Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
69
2
71
Fig. 67—72. Gavelprydnader. 67. Lenstad i Torslunda. 68. Ullevi i
Gårdby. 69. Björnhovda i Torslunda. 70. Skogsby i Torslunda.
71. Alby i Hulterstad. 72. Brunnby i Stenåsa.
I sin avhandling >»Uthustak i Calmare Höfdingedöme> av
år 1765 omtalar också A. Modéer dessa »lösa halmtak med
’hång». Med hång menar Modéer de stänger som Åstrand
kallar raft; de fästas över nocken parvis medels en pinne, som
kan vara så lång, att den går genom flera par. Obundna tak
kunna ännu sporadiskt påträffas, t. ex. på sjöbodar, varvid
konstruktionen ofta ter sig som å boden, fig. 79. Här låg
halmen alltså obunden. Metoden existerar ännu i mellansverige,
men har tidigare nått längre i söder. Sedan länge är detta
tak på reträtt — det bundna eller skånska halmtaket har åtmin-
stone sedan 1700-talet på dess bekostnad stadigt vandrat mot
norr. Det obundna halmtaket, hångtaket, tillhör numera mera
virkesrika bygder, och dess gamla förekomst på nordöland
markerar ytterligare denna bygds uppsvenska kulturkaraktär,
vilken ju betingas av skogsförekomsten. Det bundna halm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
