Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
några år, till 1752. Societetens handlingar förvaras i museet,
där de utgöra en värdefull källa till kännedomen om stadens
forna näringsliv.
Hantverkets organisation. Något av det mest karakteristiska
för gammalt stadsliv var hantverkets organisation i skrån, eller
rättare ämbeten. Skråväsendet har medeltida anor och åsyftade
en sammanslutning av mästare inom varje yrke, till inbördes
stöd och hjälp, till skydd för produktionens kvalitet och mot
fuskeri eller bönhaseri inom yrket. I Sverige reglerades skrå-
väsendet genom kungliga förordningar av 1621, 1669 och 1720.
Enligt dessa skulle ett ämbete bildas, så snart mästarne inom.
samma yrke i en stad uppgingo till minst tre stycken — var
antalet mindre sorterade mästarne under resp. ämbete i Stock-
holm eller bildade jämte någon grannstad ett ämbete. Inom
ämbetet fanns en styrelse bestående av ålderman och två bi-
sittare, varjämte det allmänna var representerat genom en med-
lem av magistraten, en >»ämbetsrådman»>. Ämbetet hade sina
stadgar, förde protokoll och räkenskaper: handlingarna för-
varades i »skråkistan>, försedd med tre lås. Åldermannens äm-
betstecken var en spira eller klubba. För att bli mästare for-
drades obligatoriska läroår som lärgosse och gesäll, fullgjord
gesällvandring samt förfärdigande under sträng kontroll av ett
godkänt mästerstycke. Sammanträdena, »kvartalen>, höllos efter
gammalt högtidligt ceremoniel, då fungerade den ofta mycket
praktfulla »välkomman> av tenn eller silver. Även gesällerna
voro på sina ställen sammanslutna yrkesvis i »gesällskap> —
ett slags förebilder till de senare fackföreningarna. I Västervik
hade sålunda skomakargesällerna sin sammanslutning, vars pro-
tokoll finnas bevarade från 1783 till 1846. De gamla skråför-
ordningarna upphävdes 1846, varvid ämbetena ofta avlöstes
av ännu existerande hantverksföreningar.
Såsom minnen från skråtiden finnas i Museet några föremål.
Guldsmedsämbetet är företrätt genom sin vackert inbundna
protokollsbok 1843—47 (i montern). Guldsmederna bildade
eget ämbete först år 1833: tidigare lydde Västerviksguld-
smederna under ämbetet i Norrköping, Jönköping eller Kalmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
