Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
tusenåriga riksgränsens sträckning ute i Kalmarsund.!) De forna
riksgränsmärkena hava alltså ännu icke spelat ut sin roll. De hava
också i de flesta fall en rättslig uppgift att fylla för att utmärka
icke bara länsgränsen utan även de privata ägoskillnaderna
mellan byarna och hemmanen på ömse sidor om den forna
riksgränsen.
Här nedan skall nu lämnas en närmare beskrivning av alla
»landamärken»> mellan Södra Möre och Blekinge, vilka numrerats
från öster till väster. Efter varje namn har inom parentes anförts
årtalen på de ovannämnda gränslistor, i vilka resp. namn om-
nämnas. Gränsskillnadskartan från omkring 1650 har angivits
med sitt nummer (G 6). Stavningen har moderniserats.
Xx
+
1. KYRKOHAMN. (1553, 1603.)
»Här sägies att landamarke war», förmäler en av de medel-
tida källorna, »först uthij Flattstena äth Ölandzudd.> Detta
gränsmärke kallas i andra källor även »>Flutstena> och >Full-
stena».?) Det var antagligen beläget någonstans bland skären
utanför Ölands södra udde.
Vid 1553 års gränssyn uppgavs gränsen börja i Kyrkohamn,
vilket var namnet på ett litet fiskeläge på sydvästsidan av
Ölands södra udde innanför de s. k. Stora och Lilla Grässkären.
Det florerade ännu 1643. I det lilla fiskeläget fanns ett särskilt
kapell, vilket i biskop Brasks kapellförteckning kallas för > Capella
Beati Johannis.> I allmänhet kallades det för >Rosenkinds
Capell>. Det finnes utritat på kartor från omkring 1650 men
angives 1683 vara öde. På en karta från 1705 finnes följande -:
anteckning. »Rudera aff ett gammalt Cappell, bygt för fiskeläget
skull i gambla tijder, nu ruinerat och stenen lagd i diuregerdz-
gården> vid Ottenby kungsladugård. Då Linné gjorde sin
öländska resa 1741 funnos ruinerna ännu kvar. Några årtion-
1) Se Lantmäteristyrelsens utlåtande till Kungl. Maj:t nr 173 U. 1933.
?) Palmskiöldska samlingen, vol. 254 s. 447 och 471. Riksarkivet,
Avskriftsamlingen, jur.- och kamerala avskrifter, nr 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
