Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
danska gränsboken från 1555 upplyses, att ordet >werman>
betydde en fiskegård, som låg i å eller ström.")
Mitt i åmynningen, strax norr om bron mellan Flaken och
Ledja, ligger under vattenytan en sten, som kallas för Galten.
På stenens övre sida är inhugget ett tydligt kors. Detta är
sannolikt ett gammalt, kanske medeltida gränsmärke (jfr nr 12).
Enligt svensk uppfattning hörde hälften av det ovannämnda
fiskevattnet av ålder till Sverige och hälften till Danmark.?)
Tidigare hade fisket ägts av fru Metta på Värnanäs, vilkens
landbönder brukat fisket och därför betalat henne skatt. För
att de danska och svenska bönderna skulle veta, huru fiske-
vattnet vore delat mellan de båda landskapen, och ingen oenighet
skulle uppstå mellan dem för ålfiskets skull, hade fru Metta
låtit »tillpynte> en stor ekstock, järnbeslagit den och därefter
nedsänkt den i vattnet som gränsmärke. Enär danskarna ville
tillägna sig hela fiskevattnet, läto de en gång taga upp stocken
och slå sönder den. Ett av registren i Palmsköldska samlingen
uppgiver också, att vid Koppaholm i ån stått den >jerngieding>,
som fru Metta låtit sätta ned som landamärke mellan Blekinge
och Möre. Därmed avsågs antagligen den ovannämnda järn-
beslagna ekstocken.
En tid därefter hade en av de svenska bönderna kommit
»1 skade» för en bonde i Blekinge. Han måste därför utgiva
en mansbot till den dödes släktingar. Han pantsatte då fiske-
7. Vattnet för mansboten, men måste senare för att få frid upplåta
hela fisket till släktingarna.
Omkring 1539 slog sig Nils Dacke ned på det lilla krono-
torpet Flaka, nuv. Flaken, som låg på Smålandssidan invid det
omtvistade fiskevattnet. Han var redan då en känd och fruktad
man. Tre år tidigare hade han tillsammans med gränshövdingen
Jon Andersson bringat en fogde om livet. Dacke hade skjutit
fogden, Jon hade fullbordat dådet. Konungsrätten dömde dem
båda, varefter de som fredlösa slöto sig till gränsbygdens
stigmän, vilkas ledare de snart blevo. Jon Andersson for till
1) Jfr ock Ödeen, »Studier i Smålands bebyggelsehistoria> 1927.
?) Redogörelse för tvisterna om fisket m. m. och Nils Dackes deltagande
häri i förf:s uppsats: »Nils Dacke före Dackefejden» i Personh, Tidskr. 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
