Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
oes», vidare till >»Örnaö oes», därifrån till >Brottabrinck> samt
vidare till Björkö (nr 41). Något försök att i terrängen utröna
läget av de tre nya i den danska gränsboken nämnda platserna
har författaren icke gjort.
Mot slutet av 1600-talet uppstod här en långvarig gränstvist
mellan Frostensmåla åboar i Småland och Skeppetånga i Blekinge.
Den närmaste anledningen härtill synes hava varit att frälse-
ägaren av Frostensmåla, fru Maria Ulfsax till Grimsgöli Långasjö
socken, år 1675 av föreståndaren för Riksarkivet, sekreteraren
Erik Runell, adlad Palmskiöld, erhållit ett utdrag av 1554 års
register. Med stöd av detta tillsade hennes fogde åboarna i
Skeppetånga att avstå från att hävda den mark, som låg norr
om Steningeån. Snart härefter utbröt Karl XI:s danska krig.
» Till att undwijka widlöfftigheeter och af räddhoga>, funno sig
blekingebönderna halvtannat årtionde i de småländska kraven.
" På 1690-talet blossade tvisten åter upp: den avdömdes först
av en särskild förordnad kommission (1695) och sedan av Göta
hovrätt.’) Under processen omtalades å ömse sidor en gammal
sägen, enligt vilken på den tiden Frostensmåla och Fåglasjö
byar haft samfällda ägor intill Steningeån och Skeppebäcken,
en av byamännen i Fåglasjö blivit ihjälskjuten av blekingeboarna
med en stålbåge, då han besökte sitt ålfiske i en av bäckarna.
— Från blekingesidan åberopades som vittne bland andra en
inemot 80-årig gammal gubbe, Per Yggesson i Buskahult.
Denne berättade först, hur gränsen gått i de danskes gamla tider,
” Samt omtalade vidare, att det gamla »>lannamärket> senare
blivit ändrat av de höga svenska och danska herrar, som över-
sett gränsen.?) Smålänningarna ville emellertid jäva gubben Per,
vilken enligt deras påstående var »een mandråpare och staaff-
karl», som gick och tiggde både i Blekinge och Småland.
Detta bestreds dock från blekingesidan — Per Yggesson vore
visserligen utgammal och orkade icke längre med sitt gårdsbruk,
men ingen hade något annat att säga om honom än det som
var ärligt och redligt, fast han oförmodligen råkat i olycka och
1) Göta Hovrätts arkiv, Geometriska handlingar för Blekinge. Kantor
- P. G. Vejde i Växjö har haft vänligheten rikta förf:s uppmärksamhet på
denna källa.
?) Per Yggesson nämnde ur minnet gränsmärkena både på den äldre
Sch yngre gränslinjen: av utrymmesskäl hava dessa icke medtagits här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
