- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIII. Byskomakaren Jonas Stolts minnen (1935) /
26

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

skorstenen intill senare tid. Men efter Tesche kom apotekare
Delén, som tog in ännu ett stycke jord, och förstorade träd-
gården.

Samtidigt därmed var här en driftig skomakaredräng, allmänt
kallad Nisse Ström, som byggde ett storartat hus för den tiden,
det samma som hans son, skomakare Strömbäck bebor.

Vi gå tillbaka till Stenholmska huset. De gamla talade så
mycket om organisten Stenholm, att han satt sig före att här
förvärva sig en liten egendom blott med egna händer, utan
biträde av någon annan. Han timrade huset med egen hand, han
gjorde sig instrument och drog upp timret med egen kraft, drog
själv stenar på en kärra :från Melby skog, murade själv och var
sin egen hantlangare, beredde murbruket själv, hämtade upp
både sten och bruk själv och lade på ett nävertak, som troligen
är detsamma som ännu ligger under teglet. Han gjorde snickrin-
gen själv, bättre än någon annan kunde göra, låsar, gångjärn
och allt smidet — med ett ord hela huset utan tillhjälp av andras
hand. Men — de stora stenarna i stenfoten hörde jag aldrig
någon tala om! Trädgården med dess stora planteringar anlade
han själv. Han var död någon tid före mitt minne och kantor
Bergman var nu både klockare och organist.

Vi ser av denna teckning hur det stod till vid tiden 1820, och
nästan i samma skick 1830, och vad folkmängden sedan dess
har ökats. Vi sutto en gång 1866 och roade oss med att räkna
tjänstepigorna mellan Tingebro och Garversbro, och antalet gick
då upp till 18, och 1820 fanns på denna sträcka en enda och det
var på Kambackegården!

+

Om gården Staby får jag nämna att gästgivarbyggningen var
ett gammalmodigt hus, som stod på samma plats där nu vita
byggningen står, och till höger herrskapsbyggningen, samma som
nu fast med brutet röste och en röstkammare i vardera gaveln.
Tingshuset, vari vi blevo avmönstrade till beväring 1833, var ett
urgammalt lågt hus till vänster. Mitt i gatan mellan gården och
trossboden stod den usla tjuvkistan (arresten) och därbredvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/23/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free