- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIII. Byskomakaren Jonas Stolts minnen (1935) /
83

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Papperet var på 20-talet en dyrbarhet, och ofta hörde vi de; or-
den sägas: ”Vi ska gömma papperslappen; han kan bli nyttig
till någonting.” Men på det blomstrande 30-talet började visa
sig glättat och skuret maskinpapper, och sedan dess ha många
andra råämnen uppfunnits. Tillgången har sedan ökats allt mer,
och nu till sist på 70-talet vräkes med papper, som om det icke
vore i något värde.

Ett annat slags kramhandlare, som buro den tidens varor i
säckar omkring bygden eller slogo upp sina diskar vid markna-
derna, sökte sig rättighet och laglig fullmakt hos någon grossör
i Kalmar eller Vimmerby såsom handelsbetjänt. En annan form
av handlande uppkom på så sätt, att då någon tjänat volontär i
Karlskrona, fick han vid avskedet välja något yrke, varpå han
fick laglig fullmakt, och somliga valde handeln. Den enda varu-
handeln vid Högsby var Solbergs-Stinas — den var i större om-
fång än lumpsamlarnas. Hennes man, som var volontär och tjä-
nade i Karlskrona, utverkade denna rättighet för hustrun, som
fick försörja familjen därmed.

Om skrivpennorna får jag nämna, att i alla tider sedan papy-
rus blev känt, så har gåspennan varit nyttjad, och ännu 1820, då
två eller tre i varje läsrote förstodo att bruka pennan, så lågo
pennor och vräkte utan nytta och utan värde. Men i samma mån
som skolorna tilltogo, så blevo pennorna upplockade, ända tills
de fram på 30-talet blevo en handelsvara och kostade 1 skilling
stycket. Men så började stålpennflisan för 2 skilling stycket att
visa sig, och då nyttjades utslitna gåspennor till skaft; men dessa
nya pennor ville icke flyta väl på vårt vanliga brukspapper, utan
var sin penna på var sitt papper.

Tidningar såg jag först 1829, då några personer i Högsby i
bolag löste "sådana från Kalmar, men dessa voro endast i två
spalter och så små, att, om man bundit dem i en bok, så hade hon
blivit så stor i format som Scrivers själaskatt1). Sedan, 1831, då
vi voro hos pastor Hultman?) i Högsby och gjorde skor, så skic-

1) Christian Scriver, asketisk skriftställare, född 1629; död 1693.

2?) Erik Johan Hultman, född 1801; adjunkt i Högsby 1827—31; kommi-
nister i Aby 1832; död 1835. N. I. Löfgren: Anf. st. S. 342.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/23/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free