Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
som vi kallade lejonslantar+), en annan sort, som vi kallade /
Gustaf-Adolf-slantar, samt en tredje, som vi kallade C-slantar,
efter Karl den trettonde?). Men dessa voro mera fåtaliga. Alla
voro tjocka, klumpiga och räknades lika med 1 skilling banko
eller 6 styver och svara nu mot 3 öre. Sedan hade vi 3-styvrar,
som voro stämplade med V) skilling banko och svara mot:1!/;
öre, och halvannanstyvrar eller battingar?), som voro stämplade
med 1/4 skilling banko, och gällde fyra sådana mot 3 öre; och
sedan rundstycken, som räknades 12 mot 3 öre. Alla voro de
klumpiga. Dessutom hade vi 2-styvrar, som svarade mot 1 öre,
och 1-styvrar, som svarade mot 14 öre.t) Dessa voro tunna och
breda. 1820 fingo vi en ny tillökning i Karl Johans mynt, stämp-
lade på samma sätt som 6-styvrar, 3-styvrar, battingar och rund-
stycken, och dessa voro tunna och lätta.
Så på 30-talet fingo vi åter nya vackra kopparmynt, 3-skillin-
gar, 6-styvrar, 4-styvrar eller 1-skillingar, 2-styvrar och 1-styv-
rar, alla bankomynt. Men då allmogen icke ville bekväma sig
med bankoräkningen, så fingo vi slutligen riksmyntet och nu till
sist krona och öre.
Om jag nu skulle nämna något om fattigvården denna tid, så
intogos på roten endast sådana fattiga, som för ålder icke kunde
reda sig själva och därtill saknade allt mänskligt skydd av anför-
vanter. De fingo ur fattigkassan en riksdaler till jul och en vid
midsommar; mera kunde icke kassan lämna, ty hon hade ingen
annan tillförsel än små frivilliga gåvor vid nattvardsgång, bröl-
lop eller genom testamenten efter döda samt något från fattig-
bössan, jämte tillfälligtvis någon extra gåva. Dessa fattighjon
fingo gå omkring inom roten, så länge de orkade, och sedan togo
1) Myntet har å ena sidan Göta vapen, ett lejon över tre strömmar.
?) Under Karl XIV Johans första regeringsår slogos 1 sk., !/2 sk., !/4 sk.,
!/122 sk. (Frundstycke), samt efter 1830 1/6 sk. Enligt 1835 års myntordning
präglades 2 sk. banko, 1 sk. banko, ”/s, !/s och !/e sk. banko, varmed fort-
sattes jämväl under Oskar I:s regering, då därjämte ett mynt å 4 sk. banko
tillkom. Utmyntning av skillingmynt upphörde 1855.
3) Bankovitten.
1) Av Riksgäldskontoret präglades kopparmyntpoletter å !/2» och 1/4 sk.
år 1799—1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
