Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
flyglarna. B-flygeln, den vänstra, tycks halta mellan herrgårdens
och officersboställets 6-delade plan och en avancerad parstuga.
Mandelgren uppger, att den är bostad för arbetsfolket. C-flygeln
är ännu mera signifikativ. Trots dess yttre arkitektoniska för-
klädnad igenkänner man den genast som en reguljär loftbod.
Också kallas den på skissen för nyare fataburen. Även en äldre
"fatabur omnämner Mandelgren, tydligen av samma typ. Han an-
ser, säkerligen dock med orätta, att huvudtrappan till corps de
logiset är av ny typ, och att den äldre trappuppgången varit lika
med fataburens. Exempel på en monumentalbyggnad med en
dylik trappa torde emellertid ej kunna uppletas. — Ett påfallan-
de primitivt drag hos huvudbyggnadens plan är salens isolering.
Tvärt emot den moderna tendensen mot festliga rumssviter med
genomblickar har den blott en utgång, ett drag, som påminner
om det isolerade läget hos festsalen hos medeltidens borgar och
ända fram mot 1600-talets mitt. Sannolikt är, att den under
större delen av året varit obrukad och tillfälligtvis upplåtits som
paradrum.
Vi ställa nu färden söderut mot Locknevi i det inre Tjust. Till
stöd för forskningar i-”Locknevi lofliga socken” äga vi en för-
träfflig urkund i klockare Ekbäcks beskrivning från 1828 (urspr.
författad 1812). Det namn, vi där oftast möta, är överstelöjtnan-
ten Stephan Klingspors. Han deltog i slaget vid Hälsingborg
1710, blev sårad men kvarstod i tjänsten till Karl XII:s död, då
han drog sig tillbaka till Lidhems säter i Locknevi sn. Han synes
ha varit en ovanligt dugande man, som efterhand lade under sig
allt flera gods och även bedrev en vidlyftig järnhantering. Redan
1735 uttog han för den senare verksamheten privilegier för Lid-
hem och Toverum (ang. Klingspors bergverksamhet se art. av
E. Lehman i Östgötacorrespondenten 24/11 1934), och 1740
uppfördest) enligt Ekbäck Tofverums corps de logis med dess
båda flyglar. Arkitekten är visserligen okänd, men otänkbart är
det ej, att byggherren också tog arkitektens roll, emedan vid
denna tid officerare, dock framförallt fortifikationsofficerarna,
1) Av Klingspor, ej av brukspatron Carl Steen, som uppges av E. Åker-
hjelm i Svenska gods och gårdar. C. S. dog ?2/s 1820 i en ålder av 58 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
