Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
annars ganska karg. Överraskande är salens kolossala storlek
i förhållande till de övriga rummen. C-flygelns plan är intressant,
emedan vi här se en parstuguplan med kammare i förstugans
fond, men genom att denna fått förbindelse. till sidorna och hel
vägg mot förstugan, har prägeln av parstuga försvunnit, man
har i stället fått en mer modern sammanhängande våning. D-
byggnaden är en enkel tvåvånig bod med nedre våningen be-
stående av ett enda stort rum. De båda byggnaderna omkring
porten voro enkla fönsterlösa bodar, men sedda tillsamman med
de övriga byggnaderna bidraga de till en ganska ståtlig helhets-
verkan; (Se Atlas Del V, 1—2. Plansch X).
För Kristdala prästgård eller Stensö, som stället heter sedan
1705, ger Mandelgren två olika dateringar. På skissen står
1600-talet under pastor Dures tid efter ett utkast av prosten
Mörling 1848”. I Atlas uppges däremot årtalet 1708 ”Under
J. B. Duraeus’ pastorat”. Bland de präster med namnet Durae-
us, som finnas i Kristdala under 1600-talet är Johannes Bar-
tholdi, pastor 1663—1708. Under dennes tid kom den första
kända prästgårdsbyggnaden till. Den är nybyggd 1668 (Se
C. A. Carlsson: Anteckningar om Kristdala sn). Det är troli-
gen denna byggnad, som Samuel Frigelius karta från 1696
äterger. Som man kan vänta, är det ej den mandelgrenska går-
den. Visserligen är det ganska bestickande att antaga, att Olaus
Meurling, som redan 1703 kallas pastor, vid eller strax före den
ålderstigne Duraeus” död förmått församlingen att bygga en ny
modern prästgård. Emot detta tala dock flera omständigheter:
den redan förefintliga prästgårdens ringa ålder, den för ett
kyrkoherdeboställe vid denna tid mitt i brinnande krig alltför
ståtliga arkitekturen och slutligen det viktigaste skälet — redan
1757 uppfördes en ny byggnad (tillbyggd 1830. Sedermera
riven). Mandelgrens sagesman, prosten Carl Meurling var född
1787 och kunde således ej utan att äga något slags ritning av
den äldre Byggnaden, vilket vid denna tid är mindre antagligt,
ha den klara uppfattning därom, som han röjer i det utkast, som
Mandelgren kopierat. Däremot var han en man på 43 år, då om-
byggnaden av 1757 års prästgård ägde rum, och har sålunda ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
