Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENÅLDERSBOPLATSEN VID
HUMLEKÄRRSHULT,
OSKARSHAMN
AV AXEL BAGGE
TT DET SMÄLÄNDSKA KUSTLANDET REDAN I DEN
gråaste forntiden hyste en befolkning, har man länge vetat.
Stenyxor med eller utan skafthål och andra redskap av liknande -
slag ha under tidernas lopp hittats här och var i backarna, mest
vid plöjningar och dikningar, husgrundsgrävningar och dylika
arbeten. De vittna om, att redan under stenålderns avlägsna tids-
skede jägare och fiskare och kanske också primitiva jordbrukare
hade sitt mer eller mindre stadigvarande hemvist i dessa trakter,
(Äberg 1913). I landskapen norr och söder om Kalmar läns fast-
landsdel har man dessutom under de senaste decennierna funnit
en mängd verkliga boplatser från stenåldern, där man vanligen
finner bitar efter sönderslagna krukor av bränd lera, stenyxor,
. pilspetsar, djurben efter måltiderna m. m. Dylika boplatsavlag-
ringar, vilka bättre än de lösa fynden av enstaka redskap ge upp-
lysningar om det gamla stenåldersfolkets redskapskultur och
näringsliv, ha hittills varit en mycket stor sällsynthet på Kalmar-
länskusten i motsats till Östergötlands och Blekinges och de
flesta andra sydsvenska landskaps kustbygder.
Först år 1926 konstaterades länets första stenåldersboplats
med keramik vid Köpings kyrka på Öland av d:r K. A. Gustaws-
son (Gustawsson 1929). Boplatsen var till största delen för-
störd genom gravanläggningar och bebyggelse, endast ett ringa
antal krukskärvor och en spånpilspets av flinta hittades. Samtliga
krukskärvor och pilspetsen äro starkt ”svallade”, d. v. s. de upp-
visa rundnötta kanter, vilket tyder på, att havsvågorna en gång
nått upp till boplatsen och bearbetat fyndmaterialet. Fig. 1 visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
