Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
portera detta viktiga råmaterial från Skåne och västra Blekinge.
Råvaran blev sålunda en dyrbarhet, med vilken det hushållades
väl. Större flintavfall, som talrikt förekomma på de skånska och
västblekingska boplatserna, träffar man sällan på de östsvenska
lokalerna; man utnyttjade tydligen råämnena till det yttersta.
Ett fåtal redskap av flinta föreligga från Humlekärrshult. Fig.
21:c visar en alldeles hel, vacker kniv av Ifl., gjord av ett ovan-
ligt kraftigt spån, med retuscher utefter större delen av kanterna
(från D 5). Den har säkert varit väl lämpad som köttkniv, t. ex.
att sprätta upp en säl med. Fig. 21:d visar en liten spånkniv
av Ifl., med ryggsidan bågformigt retuscherad mot spetsen; spå-
nets orörda högra kant bildar en skarp egg, lämplig att skära i
kött eller skinn med (p 18). Fig. 21:h, i visar tvenne spånskra-
por av Ifl. (H 24, p 14); 21: g en rundad skivskrapa av Ifl. (B
16); 20: k, I två skivskrapor av krfl. (B 14, D 6). Skrapor av
olika former tillhöra alla boplatsers inventarium; de ha antagligen
tjänat olika ändamål, att renskrapa skinn, som knivar vid arbete
i hårdare material än hudar och kött etc. Sannolikt ha åtminstone
en del av dem varit skaftade. Fig. 21:e visar ett litet elddon av
Ifl., ett tjockt spån, vars ena ända är starkt rundnött genom slag-
ning mot något eldframbringande ämne (t. ex. svavelkis, pyrit,
jfr Frödin 1910). Fig. 21: m, n visar tvenne borrspetsar av Ifl,
en tunn skivborr (F 30), och en spånborr (B 3). Endast några få
små pilspetsar av 1fl., hittades på boplatsen, alla enkla s. k.
spånpilspetsar, med retuscherad tånge och delvis retuscherade
kanter (21:b, från B 10 och B 7). Dessutom hade tidigare
på Björks tomt (området S) tillvaratagits ett basfragment
av en pilspets av grågrön lerskiffer, (21: a) med tånge och
rombiskt tvärsnitt, av precis samma form och material, som
bruka förekomma på de östsvenska boplatserna av Säter III-
och IV-typ. Detta kan tolkas som ett vittnesbörd om förbindel-
ser norröver med Säter III- och IV-folk i Östergötland t. ex.
Från området S härrör likaledes ett tillformat stycke grönstens-
porfyr (fig. 22: a), numera starkt förvittrat, som skulle kunna
tolkas som ett misslyckat och bortkastat förarbete till en dubbel-
eggad yxa (eller klubba). Några knackstenar av kvartsit hitta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
