Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
båtyxkeramikens äldsta form (jfr. 26 a). Vidare en kantskärva
av ett kamornerat kärl av yngre typ (25 c, jfr. 26 b) (från x 2
i G). Vidare 4 krukskärvor av ett och samma kärl med vinkel-
bandsmönster (snedstreckade band begränsade av snörlinjer);
ävenledes av yngre typ (25 d, från K 15); 2 bukskärvor med
vinkelbandsornering av yngre typ, linjerna i fin tvärsnoddstek-
nik (25 e, f, från B 10, 14); 7 små skärvor med fina kamstreck
(1 24) samt 1 tunn kantskärva med dragna, horisontella linjer
(25 g, från I 24). Möjligen bör till denna keramikgrupp även
räknas kantskärvan, fig. 15 b, med dragna linjer (H 32). Dess-
utom hittades i rutan o 28 det avslagna nackpartiet till en båt-
yxa med nackknopp och plana yttersidor. Den torde närmast ha
liknat en yxa av typen fig. 26 c. Lägges därtill det i rutan q 18
funna fragmentet av en s. k. lårbensformad slipsten av kvartsit
(fig. 25 h), så ha vi här ett ganska fylligt inventarium represen-
terande båtyxkulturen i flera formgenerationer.
Båtyxkulturen har alltså här lämnat spår efter sig under hela
sin utveckling. Man brukar vanligen låta densamma börja med
de snörornerade Stil I-kärlen omkr. gånggriftstidens mitt och
fortleva till periodens slut. Om gropkeramikbebyggelsen här vid
Humlekärrshult, som förut antytts, skulle ha florerat omkr. gång-
griftstidens mitt och ett stycke framåt i tiden, så skulle allså
gropkeramikfolk och äldsta båtyxfolk ungefär samtidigt hållit
till i trakten. Att genom byteshandel eller på annat sätt enstaka
lerkärl och stridsyxor kommit i boplatsfolkets händer innebär ju
intet orimligt. Att båtyxföremålen skulle härröra ur gravar på
platsen förefaller osannolikt, de hittades ju mycket spridda, och
ej särskilt djupt. Om sedermera gropkeramikfolket av viss an-
ledning övergivit lokalen före gånggriftstidens slut (se ovan) så
blev ju härigenom platsen tillgänglig även för längre eller kortare
verklig bosättning genom båtyxfolk under periodens slutskede
(då alltså de yngsta lerkärlsbitarna etc. skulle ha efterlämnats).
En bosättning i mer el. mindre regelbundet växlande skift från
båda gruppernas sida kan ju också antagas.
Huru därmed än må förhålla sig, det vill synas, av keramiken
att döma, som om de sista kulturresterna på boplatsområdet
kvarlämnats just av båtyxfolket och ej gropkeramikerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
