Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Det var ljuvligt inne i skogen en sommardag. På sumpiga
ställen växte pors och skvattram, vars vita blomflockar syntes
lång väg. Från dessa växters blommor och blad spreds en god,
men nästan bedövande krydd-doft, som blandade sig med lIuk-
ten av kåda och barr. Trasten sjöng, och plötsligt flög en orre
eller en tjäder upp med dånande vingslag. Smög man sig då
sakta in bland bräken och enbuskar åt det håll, där den stora
fågeln flugit upp, så kunde man hitta på redet, där hönan ruva-
de på äggen. Hon tryckte sig ned bland mossa och kvistar och
låg där så stilla, att man knappast kunnat upptäcka henne, om
man inte plötsligt fått syn på hennes små svarta pärlor till ögon.
Rädd att störa henne, drog man sig då varligt tillbaka. På brå-
nen lyste det av vita smultronblommor eller röda bär. På efter-
sommaren flammade det kring stenrösena av mjölkörtens höga,
röda blomspiror. Bland stenarna, där det var soligt, växte far-
mors älsklingsblomma, vildtimjan. Hon tyckte om att ha ett litet
fat med dessa blommor på sitt arbetsbord.
Min farfar, kontraktsprosten Nils Isak Löfgren, var född år
1797 i Högsby kyrkby. Hans släkt härstammade från samma
församling. Den äldste kände stamfadern, Per Olsson, född
1659, var bonde på frälsehemmanet Kalvenäsmåla. Namnet Löf-
gren antogs år 1761 av Per Olssons sonson, då denne blev ryt-
tare vid Smålands regemente till häst. Han red för rusthållet
Kisebast och hade där sitt torp vid en liten sjö. Hans son Nils
Daniel, prosten Löfgrens far, blev inspektor på egendomen
Berga hos major af Harmens. Där gifte han sig med Gustava
Lundeberg, en prästdotter från Växjö stift. Hon var sonsons
sonsons dotter till biskopen i Växiö Petrus Jonae Angermannus
(+ 1630), om vilken det heter, ”att-han lämnade ett hederligt
eftermäle i både barn och skrifter”. Vi, hans ättlingar i.sena led,
kanske ej ha så mycket intresse för hans författarskap, men en
sak böra vi vara tacksamma för, och det är, att han skänkt vår
kyrka Nicolais sköna psalm, Nya Psalmer: 509, vilken han
översatte från tyskan och tillökade med ett par strofer. Melodien
är underbar, den brukar ju kallas ”koralernas drottning”. Flera
psalmer i 1819 års psalmbok äro skrivna till denna melodi, först
och främst ps. 55. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
