Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e
83
lan detta hem och prostgården, särskilt mellan ungdomen i Löf-
grenska familjen och de fem vackra flickorna Bergman, Marie,
(g. m. Claes Löfgren), Emelie (g. m. överstelöjtnant Jon Kjell-
leström), Ida (ogift i Stockholm), Elise (g. m. bruksförvaltare
Erland Gawelius) och Anna (g. m. häradshövding Emil Ki-
nander). i
Claes och Marie Löfgren bodde till en början i Fagerhult, men
arrenderade sedermera under några år prostgården i Högsby,
innan de flyttade till en egendom i Södermanland.
Claes Löfgren var en ovanligt vacker och ståtlig man. Han
var liksom sin yngre syster, den vackra, älskliga Laura, mörk och
hade bruna ögon, de övriga syskonen hade brunt hår och blåa
ögon. Han var glad och humoristisk samt varmt religiös. Hans
hustru delade hans religiösa intressen. Hon var en god maka
och mor och hade stor förmåga att göra hemmet trevligt och
behagligt.
På sommaren 1867 stod i prostgården Laura Löfgrens bröllop.
Hon gifte sig med lantbrukaren Axel Stålhandske. De unga
makarna voro under de första åren av sitt äktenskap bosatta på
en egendom i Södermanland, men flyttade sedermera till Got-
land. Det blev tomt i prostgården, när den blida Laura, föräldrar-
nas och syskonens älskling, dragit bort därifrån.
Men den äldsta dottern, Hanna, och den yngste sonen, Georg,
vistades fortfarande i hemmet. Hanna var en begåvad, ganska
originell person. Hon var glad och livlig och såg med stor humor
på människor och händelser. Ju äldre prostinnan blev, dess mera
överflyttades bördan av det stora hushållet på Hannas axlar.
Hon var sina föräldrar till mycken glädje och hjälp.
Husmodern eller hennes ställföreträderska i ett stort lanthus-
håll på den tiden hade många sysslor att sköta både inom- och
utomhus, bl. a. ordnandet och övervakandet av de många tjänar-
nas arbete. Man ansåg det som en hederssak att ordentligt ”lära
upp” en ung tjänarinna i olika sysslor, spånad, vävning, matlag-
ning, ladugårds- och hönsskötsel m. m. På det sättet fostrades
i prästgårdarna många unga flickor, som, då de sedermera gifte
sig, blevo mycket dugliga husmödrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
