Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Lemoine,!) att han vid undersökning funnit sjö- och myrmalm på
ägorna till 60 namngivna hemman inom Madesjö, Kristvalla, Ljungby
och Vissefjärda socknar samt att analyser å dessa malmer givit till
resultat, att de höllo en järnhalt av mellan 38 och 56 procent. Den 15
november 1725 anhåller Rothlieb hos Bergskollegium?) om dels en-
samrätt till sjö- och myrmalmsförekomsterna i orten, dels samma rätt
till skogen inom Madesjö och Kristvalla socknar, dels ohindrad vat-
tenframrinning uppströms om bruksplatsen och dels nio års skatte-
frihet för bruket.
2. Tiden 1725—388. Ägare: G. W. Fleetwood, (efter 1728 Silleen),
G. F. Rothlieb och C. Hoppenstedt senior.
Den 24 november 17253) meddelar Bergskollegium landshövding
Fletwood, assessor Rothlieb och rådman Hoppenstedt privilegium
å bruksanläggning, omfattande en masugn, en stångjärnshammare
med två härdar samt en knipphammare under villkor, att ingens rätt
härigenom förnärmas eller någon olägenhet tillskyndas, och skulle
ägarna till Flerohopps bruk vara skyddade emot hinder eller förfång
i annan måtto. Samtidigt beviljades bruket ”nio års frihet av sielfwa
wärken”. Bil. 2.
Sitt gamla egenartade namn erhöll bruket genom sammanslagning
av de första bokstäverna i de tre stiftarnas namn, en analogi till det
på liknande sätt bildade småländska bruksnamnet Kosta (Koskull,
Staäl v. Holstein).
Så kunde då bruksanläggningen vederbörligen taga sin början.
Detta hade emellertid ägarna på egen risk redan gjort, såsom
framgår av en skrivelse från bergmästaren den 20 augusti 1725, där
han säger: ”hafwandes herrar interessenterne efther konstmästarens
Lars Steinholts deseiner redan begynt att inrätta Pe ENG en samt
anlägga masugnen”.
Någon gång år 1726 var masugnen så pass färdig, att tackjärns-
tillverkningen kunde taga sin början, men hävderna förkunna, att
1) Bergskoll. brev, suppliker och rannsakningar, akt. 820. Lemoine var ord.
bergmästare i Skåne.
2) Dito, akt. 822.
3) Bergskoll. privilegier och resolutioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
