Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ej fanns, så måste smidet nedläggas. Detta förefaller ju mycket
märkligt, men ägarna förklara i en litania till Bergskollegium!), att
så varit förhållandet. För en utomstående synes det, som om mas-
ugnen hade bort kunna repareras på några månader, men det var väl
penningebrist, som tillkom och ökade eländet.
Under tiden hade bruksägarna emellertid drabbats av ett nytt och
oväntat bekymmer. I februari 17282) förklarar Rothlieb, som allt
ifrån början varit — man skulle kunna säga verkställande direktör —
och fortfarande var det, i skrivelse till Bergskollegium, att intressen-
terna till sin ”stora afsaknad” funnit, att vattentillgången i Orranäs-
ån även vid högflod var så ringa och kraften i proportion därtill, att
masugnen och hammarverket ej samtidigt kunde drivas, varför de
kunde påbörja smidet först sedan tackjärnstillverkningen var avslu-
tad, och då återstod så kort tid av året, att smidet ej medhanns. I an- ;
ledning härav anhåller Rothlieb, att de måtte berättigas flytta stång-
järnshammaren till Kvarnkulla ägor, uppströms om Rås. Denna plan
måtte emellertid hava ändrats, ty den 21/3 1729 meddelar Rothlieb
Bergskollegium3), att de nu beslutat flytta hammarverket till ett
ställe å Rås ägor, straxt nedanför den redan inrättade hammaren.
Av bergmästarens relationert) har kunnat inhämtas, att brukets
tillverkning under åren 1726—34 varit 751 skpd3) tackjärn och 12215
skpd stångjärn.
Emellertid hade med utgången av år 1734 de nio frihetsåren gått
till ända, varför Rothlieb i god tid nämnda år ingår till Bergskollegium
med framställning om förlängning därav, och motiverade han detta
med dels de förenämnda oiyckliga omständigheterna vid starten, dels
att malmutvinningen varit besvärligare och dyrare, än man från bör-
jan trott, och dels att vattenkraften för verkens drivande visat sig
vara otillräcklig. Samtidigt härmed meddelades, att intressenterna
hitintills i bruksanläggningen nedlagt 16,500 daler s:mt i penningar.
Sedan bergmästaren efter order undersökt förhållandet och därvid
kunnat konstatera, att masugnen i stället för projekterade 3,000 skpd
1) Bergskoll. privilegier och resolutioner, sid. 34.
2) 5 brev och suppliker, akt 107.
3) Dito, akt 104.
4) Bergmästarens rapporter till Bergskoll.
5) 1 skeppund = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
