Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
om dygnet så länge, som den är i gång, sedan wanliga frihetsdygnen
äro afdragne, och af denne ofwannämnde hammare tre skieppund
stångjern i hammarskatt årligen, och därtill räknandes ifrån detta års
början”. Samtidigt avslogs intressenternas framställning om ytterli-
gare prolongering på sex år av skattefriheten.
Beträffande järnförädlingen vid de i sydöstra Sverige belägna bru-
ken inträffade under 1739 en rätt så viktig förändring, i det att de för
framtiden berättigades att från Västerbergslagen få inköpa tackjärn
för sitt hammarsmide. Under motivering, att man därmed skulle
vinna ett lättare smidbart järn än det, som hitintills framställts av
tackjärn, tillverkat av sjö- och myrmalm, samt även minskad förbruk-
ning av träkol, hade motion väckts i borgarståndet om rätt för de
sydsvenska bruken att få inköpa tackjärn från mellansvenska mas-
ugnar. Sedan Bergskollegium förklarat sig icke hava något att här-
emot invända, vann denna fråga ständernas bifall, och den 7 juni 1739
erhöll kollegium Kungl. Maj:ts underrättelse, att ”Bruksägare i Call-
mare, Cronobergs och Blekinge lähner till sine tillwärkningars be-
främjande måge få kiöpa tienligit tackjärn till en fjerdedel emot deras
egne åhrlige tillwärckningar, och det utur de bergslager, hwarest så-
dant utan förfång af de älldre och å tackjärns kiöp priwilegierade
wärcken”.
o
Sedan kommissarien och brukspatronen C. D. Luthman å intres-
serades vägnar hos Bergskollegium gjort framställning om att vid
Flerohopp få uppföra en andra stångjärnshammare på det ställe i
strömmen mitt emot den gamla hammaren, där en bruket tillhörig
kvarn då var belägen, och sedan bergmästare Stockenström i sitt ytt-
rande den 14/10 1741 härom dels framhållit, att enligt hans förme-
nande skulle härigenom icke endast stångjärnssmidet utan även tack-
järnstillverkningen uppökas, varigenom priset på sistnämnda produkt
skulle nedbringas och det hela resultera i en för ägaren förbättrad av-
kastning av bruksrörelsen och dels yrkat bifall till framställningen,
beslöt Bergskollegium den 24 november 17411) medgiva intressen-
terna rätt ”att på ofwan:de ställe ännu uppsättia en stångjärnsham-
mare med 2ne härdar hwilka the med egen tackjärns tillwärckning
1) Bergskoll. privilegier och resolutioner, s. 535.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
