Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Plogårder av gamla sorten. a ”plogland”; b ”ploghandske”; c ”ploghandtag”;
d ”plogstång”; e ”släpsko”; f ”vändskiva”; g ”bill”; h ”kniv”.
Släthult n:r 1, Högsby s:n.
De gamla åkerbruksmetoderna ha delvis fallit i glömska, men ännu
minns man, när den första plogen inköptes. Det var samtidigt de bör-
jade lägga åkern i klövervall. ”I början bildade de bolag, gubbarna,
om en plog och köpte en ihop, men nu ha de två och tre lite var.” Jord-
bruksorganisationen är påfallande ålderdomlig. Gärdena kallas hopa-
| gärden och det betyder att driften var samfälld. Så bestämmes t. ex.
ännu i dag på bystämma, om de skola så in ett gärde eller om de skola
så höstsäd eller annat. Ängsmarken, som sträcker sig ned mot Emån,
är tillskiftad varje ägare, utom området nere vid stranden, som ännu
är obytt. För byn gemensam mark är också svinvallen och fårvallen.
Svinen gingo här som vanligt i södra Sverige ute nästan hela året.
Om vintern grävde de ned sig i dynghoparna. De började icke gödas
förrän de voro inemot 115 år gamla. För att inte svinen skulle bryta
sig genom gärdesgårdarna, som kantade bygatorna, voro de försedda
med svinklave (bild sid. 99). På svinvallen bodde också byns sko-
makare och stugan ägdes av byn. När det gällde betesrätt på byns
hopgärden efter skörden, räknades efter gammal hävd tre kor på var
åttondels gård och en häst räknades för två kor.
Bystämmor höllos efter behov och bönderna samlades hos byman,
d. v. s. byföreståndaren. På sommaren brukade de stanna ute på far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
