Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
utbredning sammanfaller med guldfyndens och dels att de upphöra
lika plötsligt och samtidigt som dessa. Om den iakttagelsen tillägges,
att de öländska hus, som det här är frågan om — och de kunna räk-
nas i hundratal — till övervägande del och vid samma tidpunkt ha
bränts, och om vidare det motivet betonas för nedgrävning av skatter
1 jorden, att man velat gömma undan dem i en orostid, då är det täm-
ligen klart, vad alla dessa samstämmiga tecken tyda på: det har in-
träffat en katastrof, som drabbat hela ön vid mitten av det första år-
tusendet e. Kr. Vad det är för oroliga händelser som inträffat är
svårt att säga något bestämt om, men så mycket är tydligt, att ”härj-
ningar gått fram över hela södra Östersjöområdet och satts in än mot
den ena, än mot den andra landsändan”, de ha bl. a. också drabbat
Bornholm, Skåne, Gotland och kanske nått ända upp i Mälardalen.
Det är möjligt, att vissa företeelser i Tjust tyda på att även denna del
av länet varit med i den allmänna krigiska oron. En synnerligen
karakteristisk fornlämningstyp för denna bygd är fornborgar, kallade
Dackeskansar, vilka emellertid inte se ut som de öländska, av slätten
betingade ringborgarna, utan äro avpassade efter den kuperade byg-
den och kort och gott kunna betecknas som med stenvallar befästa
berg. Ett 40-tal sådana Tjustborgar äro upptecknade. Ingen har bli-
vit undersökt ännu tyvärr, men resultat från andra håll, t. ex. i grann-
länet, peka mot samma tid som de öländska borgarna tillhöra, och det
förefaller rimligt att se även tjustborgarna i historiskt sammanhang
med dessa.
Just vid den tiden skymtar namnet Tjust för första gången i ett
skrivet dokument, nämligen i det av Jordanes på 300-talet omtalade
folknamnet theustes, vilket med all sannolikhet avser Tjustborna.
Man tror sig också på språkliga grunder kunna utpeka ett för dessa
theustes gemensamt ting vid gården Tingstad i Lofta socken, där det
också finns en ståtlig, dubbel domarring, till vilken sägnen förlagt ett
forntida Tjustting. Skulle alltså Tjusthäradet kunna följas som en
judiciell, kanske också politisk enhet tusen år bakåt i tiden? Längre
fram skola vi åter få tillfälle följa en viss bebyggelselinje med tinget
som integrerande del.
Efter detta politiska kapitel ur folkvandringstidens historia i vårt
län vända vi tillbaka till kulturhistorien, enkannerligen arkeologien,
och ta då upp igen de öländska husen. På ett hundratal platser på ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
