Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Sonen åtnjöt de av Kåte smidda värdeföremålen”. Huvudpersonen
som stenen syns vara ägnad, heter Gode, stenen är Godes sten och
torde som sådan ha givit namn åt gården Gursten på platsen. Den
kan dateras till tiden omkring 900 av inskriften, som är märklig, då
den är gjord — ej med vanliga, danska runor — utan med den i
Sverige sällsynta variant av vikingatidens runalfabet, som kallas
svensk-norska eller Rökrunor efter den kända stenen vid Rök i Öster-
götland — Om den magiska innebörden av runtecknen, som den öst-
götska stenen ger exempel på, om språket i inskrifterna, om andra
historiska vittnesbörd, som kunna avvinnas runorna, och framför allt
om runstenarnas lokala förekomst i våra fastländska bygder berät-
tade Björn Helmfrid utförligt i Meddelanden från Kalmar läns forn-
minnesförening 1937.
5
Källorna till vår kunskap om bygdens forntid utgöras främst av de beva-
rade fasta fornlämningarna. Sådana existera i alla våra socknar. Vidare av
fynd i jorden, bevarade i tusental i våra museer; för Kalmar läns vidkom-
mande ägas de största fornsakssamlingarna av Statens Historiska Museum i
Stockholm samt av Länsmuseet i Kalmar. Smärre samlingar av fornsaker
finnas i andra museer, såsom Ölands Forngård i Borgholm och Tjustbygdens
kulturhistoriska museum i Västervik.
Uppgifter om försvunna fornminnen kunna sökas i åtskilliga arkivaliska
uppteckningar och beskrivningar, varjämte en icke obetydlig tryckt litteratur
föreligger om länets forntid. För den som önskar ytterligare studera ämnet
anföres här de viktigare av dessa tryckta arbeten.
Almgren, Oscar, Våra minnesmärken från hedenhös. Riksantikvarieämbetets
handledningar. I. 1933.
Anderbjörk, J. EB. Nabberör. Medd. från Kalmar läns forminnesförening
j XXVII. 1939. )
Arne, T. J., Ölands första kända bronsåldershällristning. Fornvännen
1917.
55 Stenåldersundersökningar. En öländsk gånggrift. Fornvän-
nen 1907.
2» Solidusfynden på Öland och Gotland. Fornvännen 1919.
5 Ölands fornlämningar. Sv. Turistföreningens årsskrift 1921.
Boerendtz, F., Bronsåldersfynd från Stora Dalby i Kastlösa. Medd. från
Kalmar läns Fornminnesförening. I. 1898.
»” Fornborgar i Södra Tjust. Medd. från Kalmar läns Forn-
minnesförening. I. 1898. ;
» Fasta fornlämningar i Södra Tjust. Medd. från Kalmar läns
Fornminnesförening. III. 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
