Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
antydan om, att vi ha att göra med ett kalkhus. Men då August Fo-
gelberg i sin dagbok flera gånger talar om arbeten i kalkhuset och
vid ett tillfälle om flyttande av ett par vek-kar från kalkhuset till
drivhuset, torde vi ganska säkert våga beteckna denna byggnad som
ett kalkhus. Att detta har innehållit fyra kalk-kar framgår flerstä-
des i dagboken. Den nyss omtalade flyttningen av ett par kar för-
orsakades av, att det vintertid ”frös alldeles förfärligt”, vilket kan-
ske kan ge en antydan om, att kalkhuset måhända var äldre eller
åtminstone sämre byggt än drivhuset. Av dagboken framgår, att kalk-
husvinden användes till förvaring av limläder. Det synes ej, som om
man vid detta garveri själv har berett lim av limlädret, utan August
omtalar vid ett tillfälle, att han begav sig till Sjöstens bod — säker-
ligen den S., som var en annan av Mörbylångas fyra garvare — och
där avlevererade såväl limläder som skavkött.
Å. tavlan skymtar bakom drivhuset ännu en byggnad, och denna
skall enligt uppgift ha varit ett s. k. pyrhus. Det är mycket ovanligt,
att man har en särskild byggnad för pyren, men då vi här sannolikt
ha att göra med er tillbyggnad till drivhuset, få vi antaga, att den
redan år 1861 existerande pyren senare har på något sätt tagits i
anspråk för annat ändamål. ;
Ingen av meddelarna minns mer än ett par kar på gården, men
att döma av dagboken synes här ha varit en tämligen stor karbacke,
t. o. m. med utlöpare in i portskjulet. August omtalar mycket or-
dentligt numret på varje sulläderskar, i vilket han utfört något ar-
bete, och han kommer därvid upp till åtminstone siffran 18. Han
talar även om att hänga ut läder dels på planket och dels på boc-
karna, varmed torde avses de torkbockar, vilkas plats åtminstone i
senare tid var den på planen angivna.
Lädermagasinet var inrymt i en liten stuga, som endast innehöll
ett rum med en öppen spis. Ingången var från trädgården, liksom
vid de andra byggnaderna, med undantag av garveriets övervåning.
Denna byggnad är det vita huset i bakgrunden på tavlan, och den
tillkom först under Augusts tid, närmast för att säkra den tomt, på
vilken byggnaden uppfördes, enligt bestämmelserna för bibehållande
av äganderätten till tomter i köpingen.
Längst i nordost ligger framme vid torget ett boningshus, som till-
hörde garveriegendomen, vilket däremot ej var fallet med kvarterets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
