Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Huruvida där även fanns något barkmagasin, är ej känt, men det
förefaller troligt. Dels talar August om, hur man mätte upp ekbark
på västra vinden över barkboden, och dels fick man hem barken
sjövägen från Småland, varför den troligen lagrades någotsånär i
närheten av den plats, där den senare skulle malas. Det talas om
såväl ek-, som gran- och björkbark, och den hemfördes antingen med
garvarens jakt elier med hans eka. August talar om en kvarn —
troligen den nu nämnda barkkvarnen — men dessutom om att
stampa bark, vilket väl sannolikt skedde någonstans inom garveri-
anläggningen.
I fråga om garveriets produktion så torde den visserligen till stor
del ha byggt på lönberedningsprincipen, men att beredningen för
försäljning ej bör ha varit alltför ringa framgår av de i dagboken
omnämnda råmaterialen. Det talas nämligen ej endast om nöt-,
häst- och svinhudar samt kalv- och fårskinn — allt sådant som kan
vara inlämnat av bönderna till beredning för deras räkning — utan
man inköpte även såväl ryska kohudar som s. k. Riograndehudar
(d. v. s. sydamerikanska) och västindiska hudar. Man torde ha be-
rett alla vanliga sorter av läder och skinn — av August omnämnas
sulläder, bindsulläder och plattläder samt barkade, betade och vaxa-
de skinn. En artikel av litet mer speciellt slag var kängremmar. Av
särskilt intresse är omtalandet, att man beredde ål- och sälskinn. De
förra uppköptes i buntar om 1/4 skålpund och synas ha utsatts för
en slags sträckningsprocedur. Även sälskinnen sträcktes, och man
underlät ej att tillgodogöra sig även sälspäcket, som synes ha sku-
rits i lämpliga stycken, varefter det smältes.
Vid marknaderna i Mörbylånga fick August sköta kommersen i
läderboden och såväl 1861 som 1862 fick han i september resa till
marknaden i Fröbygårda i Vickleby s:n. Carl Magnus synes under
denna tid ej ha rest på någon marknad men väl på ett par s. k. läder-
möten. Sådana kungjordes i kyrkorna, och garvaren stämde då möte
med en viss trakts bönder samt avlevererade till dem lönlädret och
mottog nytt till beredning. :
Garverianläggningen torde i sitt senare skick ej få betraktas som
alltför liten, även om den på vår tavla gör ett blygsamt och delvis
primitivt intryck. Också blev Carl Magnus Fogelberg så småningom
en av de mer framstående pamparna i köpingen och innehade bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
