Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
tade den till garveriet. Denna byggnad, som var betydligt större än
den andra, innehöll ett rum med golv — läderboden — samt tre
andra utrymmen, av vilka ett användes till lädermagasin. På ett
bord därstädes var ”läderboken” placerad, d. v. s. den bok där det
”insatta” lönlädret bokfördes. I övrigt fanns svin- och hönshus. Även
Fogelberg hade en tid använt denna byggnad till läderbod, dock utan
att flytta den.
Framför garveriet var karbacken, innehållande ej mindre än åtta
stora, nedgrävda kar för sullädersberedningen. Här fanns även en
barkkvarn, som drevs med hästvandring. Denna hade anskaffats
av Frödén, under det att Fogelberg hade nöjt sig med en s. k. bark-
hack, varmed barken krossades med handkraft. I den lilla byggna-
den längst i sydväst, som egentligen var en lada, var i norra delen
en barkbod, och här fanns barkhacken ännu vid Frödéns tillträde,
men han flyttade upp den på garverivinden och använde den där till
att börja med, till dess han anskaffat den modernare kvarnen.
Slutligen se vi på skissen två brunnar, ett par viktiga anordningar
vid ett garveri, som ej är beläget vid rinnande vatten.
Under Fogelbergs tid beredde man allt möjligt slags läder, men
mest sulläder och smorläder. Frödén däremot, som håller styvt på,
att vattnet på Öland ej är bra vare sig för beredning av sulläder (så-
som även påståtts på andra håll på ön) eller smorläder, har aldrig
berett något sulläder här i Björnhovda. Hans produktion bestod
huvudsakligen av enklare slag av läder samt skinn till pälsar och
fällar, och det mesta skedde i form av lönberedning. Visserligen be-
redde Frödén även en del ”eget”, men det var endast helt litet för
försäljning på platsen. Fogelberg däremot måste i en eller annan
form ha funnit avsalu för sina produkter även på längre avstånd
från läderboden, rnen även för honom torde lönberedningen ha ut-
gjort huvudsaken.
I fråga om Fogelbergarnas garverier i Småland skola vi betrakta
dem i den ordning de upphört att existera och begynna då med det
s. k. Sabelströmska garveriet i Kalmar, vars historia dock ligger så
långt tillbaka i tiden, att tyvärr nästan intet är känt därom. Gar-
veriet låg vid N. Långgatan i huset n:r 21, men där finns nu intet
mer av intresse än det ännu kvarvarande boningshuset. Garveriets
ende kände innehavare i äldre tid var Per Mårten Sabelström — f. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
