Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Om man nu jämför rekonstruktionen av år 1938, som visar garveri-
anläggningen omkring sekelskiftet, med kartan från åren 1829—30
finner man till sin glädje, att ett par av senare tiders byggnader åter-
finnas på den tidigare kartan, nämligen det äldsta boningshuset på
garveritomten (C) och själva garveribyggnaden (D), såsom redan
tidigare framhållits. Det är stor skada, att vi alls ej kunna yttra oss
om 1830-talets övriga byggnader, vare sig på garveri- eller färgeri-
tomten, vilket givetvis hade varit högst intressant. Av särskilt värde
hade det varit att känna till något om de byggnader, som utgjorde
garveribyggnadens förlängning mot söder och sydväst, men tyvärr
kan ingen nu berätta om dem. De torde ha försvunnit relativt tidigt,
eftersom ej ens Edvin Fogelberg minns dem. Denne minns däremot
ett gammalt skav- och kalkhus, vilket var beläget ungefär på platsen
för det senare skavhuset (E), men något nordligare. Det innehöll
två rum, skav- och kalkhus, och ovanpå en torkvind, där lönläder,
nöthår och skinnull förvarades.
Vi skola sysselsätta oss tämligen ingående med enskildheterna vid
denna garverianläggning, eftersom det är ytterst sällsynt, att man
erhåller en så detaljerad kunskap om ett för länge sedan försvunnet
garveri, som här är fallet: Vad först beträffar de olika boringshusen,
så veta vi, att det äldsta är den s. k. lilla byggningen (C), vilken även
skymtar på tavlan (fig. 12). Den beskrives som en gammal byggnad
med små rum, vilket ju väl passar samman med såväl dess datering
som dess utseende å planen. Förefintligheten av denna byggnad re-
dan år 1829 — kanske långt tidigare — antyder, att åtminstone gar-
varen kanske redan då var bosatt på sin ”plan”, trots att han även
ägde en gård på annat håll i byn. Detta boningshus, som Lorentz
Fogelberg bebodde till 1870 eller 1871, innehöll som synes bl. a. även
läderboden, men denna användning av ifrågavarande rum begynte
först, sedan Lorentz flyttat till sitt nya boningshus. Då torde också
rummets ingång direkt utifrån ha tillkommit. Som boningshus be-
traktad måste denna byggnad anses som relativt blygsam, men den
användes dock hela garveritiden ut, ty sedan Lorentz lämnat huset,
beboddes det av två till garveriet hörande arbetarfamiljer, en i var
våning.
Det var under 1870-talet, som Lorentz gjorde sina nybyggnader.
Redan år 1870 eller 1871 uppförde han sålunda den s. k. vita byggnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
