Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Å Norra Kvill kronopark, Rumskulla socken, å annan del än där
vargdreven voro, fanns en ”varghage” så byggd att vargen kunde
gå in men ej ur. Där fängslades en anka innanför, som skrek. Vid
Slitshult, Södra Vi socken, fanns en varggrop, som ännu kan visas.
Å Visböle i Vena socken fanns också en varghage, och här och där i
länet torde varghagar och varggropar kunna uppvisas som minnen
från vår bygds ”vargatider”, vilka icke ligga så långt tillbaka, som
mången tror. Även i södra delarna av länet var vargen icke ovanlig
ännu på 60-talet. Jag hänvisar t. ex. vad byskomakaren Jonas Stolt
berättar i sin bok därom beträffande Emådalen. I Norra Möres skogs-
trakter hade vargarna länge ett tillhåll, men de utrotades där tack
vare de berömda vargjägarna från Bäckebo, om vilka Stolt berättar,
att de tycktes av Gud fått uppdraget, att befria Sverige från dessa
djur, ty när de fingo nys om något spår efter varg, förföljde de honom
dag och natt genom skogar och gårdar, flera mil, ända till åtta, ja tio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
