- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXVIII. Bland ryttare, knektar och båtsmän i Kalmar län på Indelningsverkets tid (1940) /
12

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

strörotarna hade att till stamroten betala en viss summa i planpen-
ningar för det på den sistnämndas ägor liggande torpet.

Detaljerna beträffande rusthållens och rotarnas skyldigheter gent-
emot kronan voro i stort sett ganska lika. Som exempel må anföras
några notiser ur den kungl. förordning som behandlar Kalmar rege-
mentes indelning i Kalmar län, daterad i februari 1686. "Som num-
mer ett kommer här föreskrifterna om soldatens torp, vilket rote-
bönderna hade att gemensamt bygga — det skulle omfatta ett halft
tunnland åker, en kåltäppa med en liten hage eller en äng till två som-
marlass hö, och skulle vara bebyggt med en stuga, liten loge och lada”
samt fä- och foderhus.t)

Roten hade att bygga och underhålla husen, men soldaten ålades
att iakttaga största omvårdnad om dem, annars kunde han ställas
till räkenskap.

Förutom torpet skulle soldaten vidare ha en årlig lön av roten med
20 daler kopparmynt, samt 5 daler ”till en vadmalsrock”, vilka belopp
roten skulle sammanskjuta allt efter andel i hemmantalet. Vid an-
ställningen erhöll knekten städsel eller lega, som skulle uppgå till
högst 40 daler silvermynt, och dessutom brukade man komma överens
om olika smärre naturaförmåner, s. k. hemkall, bestående i vedbrand,
spannmål, julkost etc. Från all skjutsning till eller från mötena voro
bönderna helt befriade. En årlig reglering av de ekonomiska mellan-
havandena skulle ske vid avlöningsmöten, som i mars och september
skulle av kompanicheferna hållas med bönderna och knektarna. När
ett torp blev ledigt fick roten tre månader på sig att anskaffa en ny
karl. Stränga straff föreskrevos för den som understod sig att av-
tvinga roten avgifter eller besvär, som voro ”emot Kongl. Maj:ts
hälsosamma förordningar”. I händelse av något sådant skulle kunna
straffas med gatlopp, 9 gånger mellan 150 man, vilka skulle bestå
först och främst av socknens övriga krigsmän, samt av bönder i till-

1) Torpens byggnadssätt inom Kalmar län preciseras närmare bl. a. efter
en nyreglering av 1835. Stugan skulle heter det, vara minst 1412 aln lång, 8
alnar bred och 514 aln hög, samt innehålla boningsrum, kammare och förstuga,
med vind och bod ovanpå. Det stora rummet skulle uppta husets bredd och
vara 9 alnar långt. Ladugårdshusen borde byggas i en räcka. Förordningarna
rörande byggnadernas storlek och typ blevo icke helt lika inom de tre små-
landslän, där regementet rekryterades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/28/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free