Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
gick krigsmannen närmast före kistan och bar korset och framför
honom prästen och klockaren och sjöngo en psalm. När jordfäst-
ningen ägt rum satte soldaten korset i graven vid den dödes huvud”.
En viktig funktion i det gamla bygdelivet var auktionsroparens —
det var en syssla som krävde en hög grad av kvickhet och slagfärdig-
het och härtill var krigsmannen ofta nog som klippt och skuren. Med
auktionen var nästan alltid ett mer eller mindre bacchanaliskt kalas
förenat och härvid skulle roparen spela värd, framför allt genom att
bjuda omkring brännvinet; auktionen slutade ofta med dans i den
tomma auktionsstugan.
I gamla tider då skrivkunnigheten inte var så utbredd på lands-
bygden gjorde sig den mera bildade krigaren nyttig genom att gå om-
kring i gårdarna och skriva brev åt folk. Härifrån är steget inte långt
till en annan mycket viktig samhällsfunktion: skollärarens. Ty med
klockaren delar krigaren äran av att ha varit bygdernas första skol-
lärare. ”1821 eller 1822 kom sjöartilleristen Ahlstedt på Sjöslätt till
Basebo och höll en barnskola . . .”, berättar Jonas Stolt i sin kultur-
skildring från Högsby. Ett målande porträtt av en sådan martialisk
läraretyp har tecknats av Wilhelm Moberg — Nummer 117 Kraft vid
Kalmar regemente, en 70-årig gratialist, som var lärare vid byns små-
skola ännu så sent som 1905, en stram soldat, rak som en fura, med
grått helskägg, buskiga ögonbryn och en imponerande kommando-
stämma.l)
Annars var jordbruksarbete och olika sorters hantverk krigsmän-
nens vanligaste resurser, när det gällde att dryga ut den knappa
kaka, som torpet och lönen gav. I skörden förde han lien, och i vin-
teras ottetröskning gårdarna runt förde soldaten eller husaren slagan
| takt med de andra. Skomakare, skräddare, snickare etc. funnos i
mängd inom de indeltas leder. För båtsmännen var ett yrke själv-
fallet: sjöfarten och skeppsbyggeriet. Vid alla de otaliga gamla
skeppsvarven längs kusten arbetade båtsmännen och de seglade på
fartyg i kustfart; de kunde t. o. m. om de voro gifta få permission att
pe sig ut på utrikes sjöfart.
1) Moberg, Wilhelm, Nummer 117 Kraft. Svensk Underbefälstidning, årg. 9,
julnummer. — I sin bekanta bok Raskens har Wilhelm Moberg SIV den bästa
nkildring vi ha över de småländska soldatfamiljernas liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
