Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
hela. regementet, varken tält, kittlar eller något, allenast några få
trossdrängar”.
Så pågingo regementsmöten och mönstringar vid Staby under
större delen av 1700-talet. Ett minne från generalmönstringen 1739
förvaras än i dag i överste Axel Malmströms i Kalmar ägo. Det är
en stor silverpokal, som enligt inskriptionen å densamma ”skänktes
till högärevördige och höglärde herr prosten i Högsby, magister Jo-
han Galle för god välplägnad vid generalmönstringen i Högsby av
Kongl. Calmare läns regementes officerare”. På pokalen äro in-
graverade regementets vapen och samtliga givares namn.
Redan i mitten av 1700-talet började emellertid planer framkomma
att förflytta Kalmar regementes mötesplats från Staby till Hults-
fred. Friherre Carl Gustaf von Roxendorff, chef för regementet
1747—1757 och sedermera landshövding i Kalmar, anförde 1748 i en
skrivelse till Krigskollegium, huru det vid Staby ”ej fanns någon
tjänlig plats att exercera, mycket mindre att campera”, emedan exer-
cisplatsen var belägen på uppkörda och backiga åkrar, om mötet hölls
sommartid, på en sank äng, om det hölls på hösten. På ingendera
av dessa platser kunde man därför ”efter håg och vilja fullgöra sin
nit och skyldighet med regementsexercerande”. Hultsfred framhölls
däremot som en ”vacker campementsplats, där flera regementen på
en gång kunde stå”. i
Den 8 oktober 1747 hade Gustaf Adolf von Siegroth blivit kapten
vid Kalmar regemente, där han såväl under sin tjänstetid som seder-
mera ji samband med mötesplatsen Mariannelund kom: att spela en
markant roll. Hans i Kungl. Biblioteket förvarade ”Lefnads Journal”
ger många intressanta och roande glimtar ur det dåtida livet vid re-
gementet. Den 5 juli 1753 berättar han: ”Översten (den ovannämnde
friherre Carl Gustaf von Roxendorff) hade från Kalmar förskaffat
sig 4 stycken små kanoner och kapten Schalin därifrån med 2 under-
officerare och några konstaplar, som lärde några av regementet att
författa pappersgranater, som av grenadörerna kastades.”
Dessa fyra artilleripjäser, av vilka ännu tre stycken finnas kvar i
Jönköpings-Kalmar regementes ägo, kommo redan den 6 juli till an-
vändning som salutkanoner. Denna dag var nämligen, enligt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
