Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Kalmar regemente anmälde i skrivelse 1781 19/2 till Kungl. Maj:t,
”huru sedan Kalmar regementes hittills nyttjade mötesplats (Staby)
genom den därå nyligen skedda storskiftesdelning blivit till sitt än-
damål otjänlig, generallöjtnanten friherre Siegroth för nu och fram-
tiden utan betalning upplåtit och avträtt en till mötesplats tjänlig
plan av 10006 alnar i fyrkant på de till dess säteri Mariannelund i Jön-
köpings län, Södra Vedbo härad och Hesselby socken hörande ägor”. -
I sin levnadsjournal skriver Siegroth, att han gjorde donationen
i fråga, ”så för att göra Calmare Reg:te plaisir, vid vilket jag tjänt
länge och som ingen exerceringsplats ägde, jämväl denna (Marianne-
lund) ungefär mitt i regementets läge, även väl för att åstadkomma
någon förmån för min ägendom”.
General Siegroths gåvobrev är daterat 1781 13/2. Det innehåller
även en del med donationen förknippade bestämmelser, bl. a. att ”de
förtäringsvaror av dricka med mera av vad slag det vara månde, som
regementet behöver under påstående möten, förbehålles avsalu ifrån
Mariannelund och dess hemman i företräde för alla andra”. :
Gåvobrevet med dess bestämmelser är 1781 19/2 på chefsbostället
Kronobäck underskrivet av chefen för Kalmar regemente, överste
Schönström, och 1782 19/3 utfärdades ett Kungl. brev, där ”Vi i nå-
der samtycka, att Kalmar regementes mötesplats må flyttas ifrån
Staby till det av generallöjtnanten baron Siegroth därtill skänkta -
ställe”, och anbefalldes statskontoret att till platsens upprödjande
utanordna de begärda 50 riksdaler specie.
Ännu i våra dagar har man på den forna mötesplatsens område ’
kunnat finna spår av skytte- och kokgravar, av en gammal skottvall
samt av de platser, där tälten stodo. Likaså utgöra några stenrös
spåren av de byggnader, vilka sedermera flyttades från Marianne- -
lund till Hultsfred. Det mest varaktiga minnet av regementets liv på
Mariannelund blev dock en cirkelrund, djup och väl murad brunn, -
numera uttorkad. Den har även lämnat spår efter sig i regementets -
papper, i det den nämligen 1783 7/8 besiktigades av kapten Georg
Christian Franc och fänrik Adolf Wilhelm von Schantz. Av besikt-
ningsinstrumentet erfar man, att brunnen var 14 34 alnar djup, att
vattnet var kallt och gott, samt att ”brunnsgrävaren mäster Berg”
gjort ett gott arbete för de sex riksdaler han erhöll för besväret.
Den 30 maj 1783 ”samlades regementet till exercismötes hållande -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
