Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fordom funnos i en krans runt Kalmar, fyllande Gamla sta-
den och Malmen med ett hav av grönska, fruktblom och frukt.
En törnrosaidyll är numera detta hörn av Kalmar. Men denna idyll
har sett andra dagar. Under Stora Dammgatan alldeles utanför in-
gången till trädgården gömmas resterna av medeltidens Västerport,
huvudinfarten till det ringmursomgivna Kalmar; i gatan finnes stads-
portens plan markerad. Från denna port har en av stadens gator löpt
igenom den nuvarande trädgården, en huvudgata, kantad av förnäma
patricier- och borgarhus, någonstädes i trädgården har ett torg legat
och vid detta stadens förnämsta offentliga byggnad näst kyrkan,
nämligen Sankte Kristoffers gilleshus, och traditionen berättar, att
trädgårdens nuvarande stora och djupa brunn är identisk med den
torgbrunn, som fanns framför gilleshuset. Även andra gator ha korsat
området. I gårdens sydvästra del ligger ett stycke av medeltidsmuren
gömt under marken. Vid talrika utgrävningar och undersökningar
inom området ha gator, murar. och grundvalar till byggnader påträf-
fats. En mycket väsentlig del av det Kalmar, som existerade från
1100-talet till 1600-talets mitt, ligger här i grus och spillror, gömt
under en översvallande växtlighet, som drager sin kraft ur fallna
murars kalk och ur metertjocka kulturlager.
Härjat och brännt under Kalmarkriget 1611 — varunder f. ö. hårda
strider utkämpades just här i närheten av Västerport — reste sig det
gamla Kalmar för att 1647 åter gå olyckan till mötes: den stora våd-
eld, som definitivt satte punkt och slut för Gamla Kalmars öde, och
som medförde stadens flyttning till den mera skyddade Kvarnholmen,
där den nya fästningen växte upp under årtiondena efter 1650. Endast
motvilligt lämnade borgarna sina urgamla tomter, men så småning-
om drog man dock över Systraströmmen till det nya Kalmar och
Gamla stadens område låg tomt, med rester av brända hus, ödsliga
skerstenstockar och förfallna eller omkullrivna murar och torn.
Statsmakterna sågo till att resterna borttogos och att det hela jäm-
nades ut, särskilt under 1630- och 1660-talen, då oändligt mycket ar-
bete nerlades härpå. Längst kvarstod kyrkan i ensamt majestät —
den sprängdes emellertid bort under danska kriget 1676—79 för att
ej bilda ett ev. skydd för fienden. Fält och åkrar intogo det rum, som
fyllts av trånga gator med höga trappgavelshus, av torg och mäktiga
offentliga byggnader, av kyrkor och kloster, av fästningsmurar och
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
