Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Ladulås under sina vistelser på Borgholm åren 1280, 1281
och 1285 redan kunde disponera över större utrymmen än endast det
”gamla tornet”, men dessa kunna också haft en mera provisorisk ka-
raktär, t. ex. träbyggnader. Ett furstligt hovs fasta vistelse kräver
dock större och bekvämare bostadsförhållanden och en utvidgning
av dessa omkring 1316 förefaller därför sannolik.
Borgen blir från och med denna tid mera stadigvarande bebodd, då
den efter hertigarna Eriks och Valdemars död i Nyköping 1318 år
1322 blir änkesäte för Valdemars gemål Ingeborg, som innehar den
såsom hertiginna av Öland till sin död (före 1357). Denna period är
kanske den lyckligaste och lugnaste för Öland och Borgholm under
medeltiden och det kan tänkas, att åtminstone mindre byggnads-
arbeten utförts under hertiginnans långa vistelse på borgen.
Efter att en kortare tid ha varit under tyskt sjörövarvälde intogs
borgen år 1361 av Valdemar Atterdag, som låter delvis riva ner kär-
nan och förstöra borgen. Hur stora delar av denna som träffas av för-
störelsen vet man ej, i varje fall inlägges där redan följande år en
besättning, antagligen sedan de värsta skadorna reparerats. Efter
Valdemar Atterdags förstörelseverk och under året 1362 företagas
troligen inga arbeten av någon större omfattning. Borgen, som blivit
pantsatt till hanseaterna, får en besättning under Fredrik Zuder-
lands befäl. Denne överlämnar den dock mot slutet av år 1362 åt de
i Kalmar belägrade konungarna Magnus och Håkan, till stor förtret
för Hansan. Ännu år 1366 är Zuderland tvungen att försvara sig mot
anklagelserna från hanseaternas sida och anför som huvudargument
borgens bedrövliga försvarsskick, som ger en anfallande fiende allt-
för stora möjligheter att intaga den med våld. Hansan reagerar ome-
delbart mot Zuderlands kapitulation och redan i december 1362 in-
tager Johannes Rughe i spetsen för en hanseatisk krigsstyrka borgen
igen, genom dagtingan — ett ytterligare bevis på borgens dåliga för-
svarsskick. Nu inlägges där en styrka på 2,400 man under den lybske
rådsherren Johannes Glessow’s befäl. Om uppgiften rörande besätt-
ningens styrka är sann, kan man därav draga några upplysande slut-
satser.
Det är antagligt, att just borgens dåliga försvarsskick kräver ett
större antal krigsfolk. Det måste emellertid under vintertiden finnas
tillräckligt med utrymme för inkvartering av en så stor styrka. Det
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
