Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbringar vintern 1491. Befälhavare är Arvid Trolle, som år 1497
överlämnar fästet till konung Hans. Slottsfogde blir dansken Otto
Rud, en dansk besättning på 600 man inlägges under Jens Holgers-
sons befäl. Nu börjar för Öland en hård tid med våldshandlingar och
utpressning, i synnerhet sedan ön år 1502 förlänats till Otto Rud.
Det finns inga uppgifter angående borgens tillstånd under denna
period. En antydan ger kanske uppgiften om den relativt fåtaliga dan-
ska besättningen på 600 man, mycket mindre än den hanseatiska mer
än 130 år tidigare. Detta tillåter kanske slutsatsen att platsen nu be-
finner sig i bättre försvarsskick. Dock bör ihågkommas, att ön till en
början icke hotas utifrån, varför en större styrka synes vara onödig.
Enr förändring inträder givetvis efter år 1501, då på grund av Sten
Stures verksamhet danskarna förlora fotfäste i Sverige och endast
behålla Kalmar samt Öland med Borgholm.
En del upplysningar om borgens tillstånd lämna oss händelserna
år 1507. Svante Sture, som då belägrar Kalmar slott, skickar över
till Öland en liten styrka, som skulle ställa sig i spetsen för bonde-
uppbådet och om möjligt driva bort danskarna. Det lyckas också att
fördriva dem från deras försvarspunkter vid öns befästa kyrkor, var-
vid de danska styrkorna draga sig tillbaka till Borgholm. Ett försök
till överrumpling av borgen misslyckas på grund av de anfallande
svenska styrkornas svaghet. Dessförinnan lyckas man dock att med
eld förstöra träförskansningen framför porten, ”kivanebbet”, jämte
en del träbyggnader i förborgen.
Denna uppgift tillåter några värdefulla slutsatser. Trähus både
utanför muren och innanför inom förborgen blevo lågornas offer. Det
omtalas icke någonting om byggnaderna inom huvudborgen utom
möjligen att takstolarna voro hotade. Elden anlades först vid ”kiva-
nebbet”, som troligen uppförts av hanseaterna år 1363. Redan då an-
sågs således porten utgöra en synnerligen svag punkt i försvarsver-
ket, som på detta mera provisoriska sätt måste förstärkas. Från
”kivanebbet” spred sig elden till följd av gynnsam vind rakt mot slot-
tet och det är troligt, att huvudborgen då var lika utsatt för eldfaran
som förborgen. Att de andra byggnaderna förskonades från elden
torde främst bero på att de voro uppförda av sten.
Inför det stundande svenska angreppet år 1510 förstärkes den dan-
ska besättningen, som dock efter en längre belägring ger sig i novem-
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
