Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och främst betecknar en fast plats, inhägnad med ringformig vallmur
och grav, i likhet t. ex. med Gråborg eller Ismanstorp på Öland. Ut-
trycken tyckas dock redan under medeltiden genomgå en utveckling
och stabilisering och kunna mot medeltidens slut fixeras på följande
sätt — med huvudvikten på tolkningen som ”borg”: 1) Borg: borg,
genom vall eller mur befäst plats, fäste, slott; även stad; borg, fäst-
ning, befäst slott. Tonvikten lägges snarast på karaktären av fäst-
ning. 2) Hus: slott, fäste; även hus, avdelning av en byggnad, hus —
hushåll; borg, befäst slott; även hus, husrum, härbärge, rum, kam-
mare, våning. Tonvikten på karaktären av bostad, säte. 3) Torn: torn;
även fängelsetorn, försvarstorn, fångtornet i konungens slott. Ton-
vikten på torn, även fängelse (jurid.).8) Gustaf Vasa tycks med sitt
uttryck ”eeth Huus widh Toorneth”, icke minst genom den beteck-
nade motställningen: hus — torn, med tornet beteckna Borgholms
försvarsverk. Huset däremot syftar sannolikt på en modernare, be-
kväm bostadslänga, som skall byggas.
Borgens vidare öden under 1500-talet intill år 1572 lämna oss ute-
slutande uppgifter om dess fortskridande förfall. Gustaf Vasa vistas
där tre gånger, åren 1532, 1537 och 1542, men bor vid dessa tillfällen
i gamla ladugården, ”kungsladugården” c:a 1 km. utanför borgen.
Johan III bor också år 1571 i gamla ladugården, varifrån en del trä-
och stenbyggnader längre fram flyttas upp till slottet. Av kungens
brev framgår tydligt, att de gamla husen på borgen voro obeboeliga.
+
Utbytet av denna historiska översikt är tämligen magert. De få
slutsatser man kan draga av slottets öden kunna icke utan stora ris-
ker sättas i samband med de synliga byggnadsresterna från medel-
tider och ha också lett Sylvander till en del hypotetiska rekonstruk-
tioner, vilka icke kunde hålla stånd mot den senare vetenskapliga
kritiken. Första villkoret för att vinna klarhet var dock, som redan
anförts, att blotta alla byggnadsrester från äldre tid, gömda under
jord och byggnadsras. Grävningar företogos också redan mot 1800-
talets slut av dåvarande riksantikvarien H. Hildebrand på förborgens
8) Söderwall, K. F., Ordbok öfver svenska medeltidsspråket, Lund 1891—
1918, I. 137, 524, II: 1, 665; Schlyter, CO. J., Glossarium ad corpus iuris sueo-
gotorum antiqui, Lund 1877, 84, 290, 652.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
