Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade en tjocklek av 9 alnar, uppgången till tornets övre våningar
gick genom en stentrappa inuti muren. Tornet var så högt att det
tjänade som märke för sjöfarande, ty dess svarta tornhuva syntes
långt innan själva ön kom i sikte. Tornet nedrevs under åren 1652
och 1653 i samband med den tessinska ombyggnaden av Johan III:s
slott.
Tornet låg i inre borggårdens norra del och var runt till formen.
Som resultat av utgrävningen kunde fastställas, att murverket är av
ovanlig tjocklek, nära 5,5 m. Tornets diameter är c:a 16,7 m. med
ett hålrum i bottenvåningen av 5,85 m. diameter (fig. 2). Hålrummets
botten ligger djupare än den omgivande marknivån och utgöres av
det naturliga kalkstensberget med en delvis naturlig, delvis upphug-
gen avloppsränna i öst-västlig riktning fortsättande under muren i
båda ändarna. Murverket, som på innersidan är bevarat till en höjd
av 1,35 ä 1,45 meter, består av cirka 60 cm. tjock skalmur av väl-
tuktad kalksten i ovanligt höga skift mellan 35—24 cm. och med väl
fyllda fogar. Murkärnan består av gjutmur av ojämna kalkstensblock
och gråstenar av skiftande storlek. Den yttre skalmuren, på grund
av nivåskillnaden bevarad bara i understa skiftet, är uppbyggd på
vällagd grund av mera oregelbundet tuktad kalksten.
Rester av murverk, som påträffats invid tornets södra och västra
sidor, utgöra spår av en mindre byggnad, som säkerligen varit en se-
nare uppförd trappbyggnad från 1500-talet och som därför saknar
vidare intresse i samband med rekonstruktionen av medeltidsborgen.
1929 års utgrävning är ytterst betydelsefull därför att den bestäm-
mer borgens tyngdpunkt och samtidigt dess äldsta del. I likhet med
Kalmar och en rad andra fästningsanläggningar visar sig Borgholms
äldsta fäste bestå av ett fristående torn, troligen med ringmur, det
senare hittills ännu icke fastställt, ty utgrävningarna måste avbrytas
av brist på medel. Märkligt är det ytterst omsorgsfulla murnings-
arbetet samt murverkets ovanliga tjocklek — nära 5,5 m., mot 3,5
m. vid tornet Tre kronor i Stockholm (det senare visserligen på en
höjd av 7 å 8 m. över marken), 2,7 m. i Stegeborg, 3,6 m. i Stensö.10)
En jämförelse med andra liknande kastaler avgör slutligen frågan
om dateringen av Borgholms kärna. Den har troligtvis byggts som
10) Olsson, M., a. a. 276, 278, 283.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
