Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Hela antalet grafhögar här utgör nu omkring 180 men har
säkerligen förr varit större. I öster gränsar nämligen graffältet
alldeles intill odlad mark, vid hvars upptagande helt visst grafvar
blifvit ödelagda. Det mesta af hvad som nu återstår har måhända
blifvit räddadt genom markens sidländthet. Vid undersökningen,
särskildt i västra delen, framkom ofta vatten, trots det att arbetet
pågick midt i högsommaren. |
Högarnes form är till öfvervägande del »end med växlande
höjd, från 0,3 till 1,5 m. Äfven vidden är mycket olika: många äro
små, endast ett par meter i genomskärning, andra ända till 12 m.
i diameter. Af de 140 undersökta högarna voro dessutom 23 st.
orala, med längdriktningen i norr och söder, 3 treuddiqga, med något
insvängda sidor, samt 1 fyrsidig. Rundtom högarnas fot går alltid
en fördjupad ränna, hvarifrån högens jord tagits. Möjligen har äfven
därmed åsyftats något slags utdikning för vatten, som kunde samlas
i högen. Dylika rännor förekomma äfven annorstädes i Kalmar län
t. ex. vid Tana i ’Tuna socken, i Gamleby 0. s. v.
Så godt som alla högar hade s. k. toppgropar, hvari man ju
vanligen vill se märken efter skattgräfvare i mer eller mindre
aflägsna tider. Att en del af Gästgifvarehagens högar förut äro
grundligt genomgräfda, synes tydligt. Dessa gick jag vid min
undersökning förbi. Men å andra sidan är det ej alldeles säkert, att en
lindrig fördjupning i midten af en grafkulle nödvändigt bevisar en
gräfning där. Jag har många gånger vid grafundersökningar på
sotland i högar med toppgropar af flere decimeters djup funnit
fuliständigt orörda skelettgrafvar med takhällarna liksom det
underliggande skelettet fullständigt in situ. Och i Gästgifvarehagen kunde
jag i regel ej heller konstatera någon föregående rubbning af
grafgodset, fastän, som -nyss nämndes, de allraflesta högarna hade
fördjupningar i midten. Därvid bör dock ihågkommas, att här endast
förekommo = brandyrafrar, 1 hvilka det naturligtvis är betydligt
svårare att se rubbningar än i fråga om skelettgrafvar. Hvarpå
dessa ”oskadliga” toppgropar bero, är ej ännu möjligt att säga.
Kanske har man vid högens uppbyggande lagt stenar och jord i
midten något glesare och lösare, och när sedermera under tidernas
lopp grafbyggnaden ”satt sig”, hafva då dessa insänkningar af vtan
uppstått.
Men äfven om man skulle vara fullt förvissad om, att en
fördjupning i en grafhög verkligen är spår af grafplundring, kan det
vara skäl att den sakkunnige undersökaren ej utan vidare förbigår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
