Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
leder Västraportsgatan genom Västerport ut till landsbygden, åt
norr går Norreportsyatan korsade. af smärre gator och gränder:
Öninga-, Köpmans-, Lärfts- och Kyrkogatorna. Vi följa
Norreportsgatan och komma snart till Norreport, som med sitt väldiga,
fyrkantiga porttorn behärskar ingången till staden norr ifrån. Som tiden
är fredlig, är fällvallret upphissadt och de stora, järnbeslagna
portarna öppna. Vi passera på den nedfällda vindbryggan öfver
vallgrafven och se rakt framför oss Kämpabackens ättehögar. Till
höger se vi ett tämligen smalt sund, ”Systerströmmen (nuvarande
Cellviken), som begränsas af ” Systraholmen” (Kvarnholmen). Nere
vid strömmen, ett stycke från stadsmuren, resa sig en samling större
och mindre byggnader med en kyrka — allt omgifvet af en mur.
Det är S:t Johannis systralkloster af Predikareorden
(Dominikanerorden). Omkring detsamma ligga kapell, uthusbyggnader, lador och
kålgårdar.
Den, som Herrens år 1902 vandrar denna väg, skall förgäfves
söka ett spår af det gamla klostret. I stället ser man Tullslätten,
dammig och ful, och där det forna nunneklostret låg, reser sig nu
folkskolans ståtliga byggnad.
Hur vet man då, att ett kloster varit beläget här? =De
historiska urkunderna kunna berätta åtskilligt för oss härom. Åren
1667—84 anställdes vå regeringens befallning i alla landsorter
undersökningar angående ”antiqviteter”, beroende på det vid den tiden
vaknande intresset att undersöka och bevara landets fornlämningar.
I Kongl. Biblioteket i Stockholm finnes en handskrift med titel:
”Ransakning om Antiqviteter”, i hvilken bl. a. berättas från Kalmar
följande: ”Ett kloster hafwer warit strax utom Nya Stadsbroen på
Kämpabacken, hvilket däraf synes likmätigt, at soldaterna, som
arbetade och vid samma backe grotwo, funno för några åhr sedan där
sammastädes steenmurar och hwalf neder under jorden”.
Att ett kloster verkligen i fordom tid legat här bevisa äfven
nägra kungabref från 1400-talet. Karl Knutsson utfärdar år 1448
ett privilegiibref för ”Sostra Closter uthan för Calmarna”; likaledes
utfärdar Kristian I tvenne dylika bref för detta kloster (1457 och
1471) och kallar det i det förra brefvet ”Saneti Johannis Clöster,
Sanct Dominici orden, liggiandes nordan widh Calmarna”!), Vi få
här också veta, att det tillhört dominikanerorden och varit helgadt
åt S:t Johannes, troligen Johannes Döparen. Slutligen berättar en
1) Dessa privilegiibref i Frig. saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
