Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
mark svenska penningar. Såsom säkerhet pantsätta de all sin
egendom i Alqutsrum på Öland!) 1406 erkänner en viss Magnus
IEriksson sig vara skyldig klostret 30 mar! penningar, hvilka hans fader
Erich Carlsson läoat och för den skull pantsatt gården Brickioboda
(Bäckebo, Ålem). Klostret får rätt att bruka godset och draga
inkomsterna däraf, tills skulden är gäldad, (se föreg.).?)
oDen 7 december 1400 arrenderar en viss Nisse Arfwidzson
gården Markastad (Höreda socken, Vedbo härad), som tillhörde
klostret, mot en årlig afgift at 1/2 koma smör. Den 18 oktober
1410 kungör Jliwan Svensson i Vässögha, att han gjort ett
jordauthyte med abbedissan i Kalmar nunnekloster, fru Christina, systrarna
i klustret och sysslomannen Peder Bondesson, Iwan Svensson
upplät åt klostret 5 örtugland jord i Lifsmge, Dillnäs socken, Daga
härad, ett örtugland jord i Nässia, Björlunda socken, Daga härad
samt 35 mark sv. penningar, mot det att fru Christina lämnade honom
4 örtugland jord i Viässöyha och 2 örtugland jord i Ödishåälla.
Dessa senare 2 örvesland afhände han sig och sina arfvingar och
skänkte jorden till klostret såsom evärdelig ägo.
Från den 6 maj 1358 kunna vi anteckna ett domslut rörande
klostret af konung Erik, Magnus Erikssons son. Han tilldömde detta
ett örtugland jord i flakenäs (Järna socken), som nunnorna erhållit
genom byte med riddaren och höfdingen i Finland Karl
Neskonungsson (Natt och Dag). Dennes arfvingar dömdes att ersätta nunnorna
inkomsten af jorden, hvilka de förhållit dessa i flere år. Likaledes
skulle arfvingarne gälda den skada, som en af Karl Nieskonungsson
gjord uppdämning för hans kvarn, förorsakat på sagda bys äng.
Härmed hafva vi omnämnt de gåfvor af olika slag, hvilka
kommit Kalmar nunnekloster till godo. Men vid en närmare
granskning af klostrets uppbörds- och utgiftsbok för åren 1478—1486
finna vi, att klostret ägt och dragit inkomster af långt flera gårdar,
än donationsbrefven omtala. Af dessa ha troligen under tidernas
lopp en mängd gått förlorade. Med tillhjälp af donationsbrefven
ämte klostrets uppbörds- och utgiftsbok kunna vi dock upprätta
en någorlunda tillförlitlig förteckning på de gårdar och gårdslotter,
hvilka för kortare eller längre tid varit i Kalmar nunneklosters ägo i
slutet af 1400-talet. De uppgå till 735 st, varvid man dock måste
ihågkomma, att klostret ofta ej ägde hela gårdarna eller byarna utan i
1) Se Frig. saml.
2) D:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
