Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
i närheten af schweizeriet i Stadsparken, Af själfva skeppsbron
finnas ännu vid stranden nedanför schweizeriet några rester af pålarna.
Af stadsmuren synas spår mellan slottet och nya kyrkogården, hvar- :
jämte lämningar af densamma stundom anträffas vid gräfningar i
tiamla stadens trädgårdar, t. ex. n:r 12; 26 och 28 Västerlånggatan;
den torde, åtminstone på sina ställen, ha gått mera i vinklar, än
kartan utvisar. Vallgrafven har, framgått i den sänka, som från
Skansen ”går rundt om Gamla staden. Bastionerna torde, utom n:r
1 (n. v. Skansen), endast gissningsvis kunna bestämmas till sina
lägen, alldenstund staden efter kriget omgafs med nya befästningar,
helt olika de gamla.
Krigets utbrott.
Under hela Karl IX:s regering var förhållandet till Danmark
mer eller mindre spändt. Karl IX klagade, att Danmarks konung,
Kristian IV, upptagit i sitt vapen Sveriges tre kronor, och Kristian
IV åter var förbittrad, emedan Karl IX ville taga i besittning en
del af Finnmarken, som han förmenade att Ryssland afträdt till
Sverige i Teusinafreden 1595, men som i verkligheten var ett
gammalt norskt skattland och således Kristians egendom. Därtill kom,
att Karl under sitt krig med Polen sökte hindra all handel på Riga
och de kurländska hamnarna, hvarigenom Öresundstullen minskades.
Till sist var Göteborgs anläggning den danske konungen till stor
förargelse ; äfven därigenom skulle Öresundstullen lida afbräck.
Upprepade gånger hade Kristian IV sökt förmå sitt råd till
krig mot Sverige, men detta hade länge lyckats afstyra saken; i
början af år 1611 gaf det dock efter för hans enträgenhet —
konungen hotade att eljest begynna kriget såsom hertig af Slesvig och
Holstein ”för att upprätthålla sitt goda namn och reputation” —,
och den 4 april utfärdades krigsförklaringen. Meningen var, att
öppna fälttåget med 25,000 man på tre afdelningar. Den ena af
dessa skulle samlas vid Kristianopel för att längs strandvägen
infalla i Möre och intaga Kalmar samt därpå vända sig mot
Jönköping; den skulle bestå af 12,000 man och anföras af konungen
själf. Den andra afdelningen skulle från Halmstad likaledes rycka
mot Jönköping; den skulle bestå af 8,000 man under befäl af
riksmarsken Sten Maltesen Sehested. Den tredje afdelningen skulle från
Norge infalla i Västergötland för att stödja marskens afdelning.
Fälttåget skulle börja den 1 maj. Flottan, som Kristian satt i
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
