Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
sagor. Ty vi veta fuller bättre därom än I. Men där nu så vore,
att juten komme med en hop krigsfolk, då tyckes oss, att ban fuller
snart skulle så skrämma eder, att I fingen skälfvesoten”, Och vid
ett annat tillfälle heter det: ”Vi hafva åter bekommit eder
skrifvelse med en hop lösa tidender som förr, och undrar oss, att I icke
blygens att skrifva oss sådana till, som dock intet annat är än en
hop lögn. Och menar T, att om juten hafver sändt en sexhundra
man eller mera hit in öfver sundet, att han därmed skall intaga
Sverige eller någon befästning. Intet mågen I därför hafva hjärtat
i broken”. Först sedan danskarne faktiskt öfverskridit gränsen och
börjat belägra Kalmar, kunde konungen tagas ur sin villfarelse.
Nu vidtogos kraftiga anstalter till stadens undsättning och
uppmuntrande bref tillsändes ståthållarne. Konungen lofvade att med hela
sin här skynda ner till Kalmar, ”så att”, som det heter i hans bref,
”vi näst Guds hjälp akta inom få dagar vara så nära eder, att vi
kunna undsätta eder”.
Af en händelse befann sig Kalmar vid belägringens början i
vida bättre försvarsskick, än man kunnat vänta. Staden var station
för en afdelning af lilla flottan, och för tillfället lågo här 13
örlogsfartyg, för hvilkas utrustning proviant och krigsförnödenheter
samlats, hvarjämte några fänikor knektar hitsändts för att jämte det
egentliga sjöfolket tjänstgöra som besättning. Men, oaktadt konungen
genom upprepade skrifvelser på det ifrigaste yrkat att så fort som
möjligt få dessa fartyg klara, hade dock, hufvudsakligen på grund
af skeppskaptenernas likgiltighet och ohörsamhet, mycket litet blifvit
uträttadt. Intet fartyg hade ännu seglat ut, då danskarne inneslöto
staden. Sjöfolket och knektarne voro därför kvar, hvarigenom
försvararne erhöllo en välbehöflig förstärkning. I staden och på slottet
funnos för ögonblicket 6 fänikor Smålands- och Ölands-knektar,
hvartill kom Per Mikaelssons ryttarfana på 150 man, ungefär 200
sjömän, 120 slottstjänare och 24 drabanter. Anförare för fänikorna
voro: Olof Hoffman (Uppviddinge härads knektar), Olof Ingesson
(Tjust och Tunaläns häraders), Sven Håkansson (Södra Möre
härads), Nils Bryntesson och Byrge NKlementsson (Ölands) samt
Lasse Bryntesson. Af stadens invånare beräknades 300 —400 kunna
deltaga i försvaret. Den samlade försvarsstyrkan torde hafva utgjort
bortåt 2,000 man. Af kanoner synes slottet hafva haft öfver 300
st. dels af malm, dels af järn. Staden var däremot mindre väl
försedd i detta hänseende. Krut och kulor funnos i riklig mängd, och
på lifsmedel rådde ingen brist. Försvararne voro därför vid godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
