Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
de öfriga danska fartygen. Bjelkenstjerna blef därigenom herre i
norra delen af sundet.
Kalmar slott blef nu undsatt, och det var i hög tid. Redan i
början af juni led man brist på krut, lifsmedel och färskt vatten;
maten måste kokas i salt vatten och ölet bryggas likaledes af dylikt
vatten. Mjölet var slut, och af spannmålen hann man ej på
handkvarnarna mala så mycket, som behöfdes till det myckna folket.
På slottet fanns nämligen en stor mängd af stadsinvånarne, som vid
stormningen den 27 maj.tagit sin tillflykt dit. Af krut bade man
vid flottans ankomst endast en tunna körnekrut och en tunna
slangekrut (sid. 79 noten). ”En flottilj af 8 finska gallejor (roddfartyg), som
långs Ölandskusten följt den svenska flottan, rodde, sedan farvattnet
blifvit fritt, genast öfver till slottet och lämnade den första hjälpen;
mera lifsmedel skulle sedan, så fort sig göra lät, anskaffas från
Öland. Samtidigt bortfördes alla borgare, kvinnor och barn dels
till Öland, dels till svenska lägret, där en stor del slog sig ner på
Jutnabben. Besättningen, som lidit mycket under belägringen,
ombyttes, åtminstone till en del, och i stället för Jakob Jakobsson,
som tyckes hafva fått annan sysselsättning, insattes Per Mikaelsson
till ståthållare jämte Bo Gustafsson och Henrik von Kahlen.
För Karl IX var det en stor glädje att kunna meddela rådet i
Stockholm den hugnesamma underrättelsen, att danskarne blifvit
bortdrifna från den norra delen af sundet. För dessa senare var det
däremot en stor missräkning; 1 konung Kristians omgifning var man
därför mycket illa till mods. ”Gud gifve att kungen väl vore
härifrån”, skref Breide Rantzau till kanslern, ”så finge det gå med oss
andre, som Gud vill”.
Striden om Kalmar stad.
Några dagar efter slottets undsättning, omkring den 15 juli,
kom den svenske marsken med sitt folk, 6 ryttarfanor och 9
knektefänikor. Dessförinnan hade en del andra förstärkningar anländt,
bland dem några värfvade utländska fanor under befäl af Pierre de
la Ville och Sim Victor, hvarjämte garnisonen från Ljungby skans
inkallats. Nu skulle den afgörande kampen utkämpas, innan-den
danske marsken hunne anlända. Karl IX hade till sitt förfogande
omkring 20,000 man (Larsen), af hvilka dock en stor del utgjordes
af uppbådad allmoge, som hade ringa vapenduglighet och därtill var
dåligt beväpnad. De flesta bönderna hade endast långa pikar. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
