Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
med flyttningen, men så blef icke fallet; den: sena årstiden hindrade
påbörjande af några byggnadsarbeten, hvarför befolkningen öfver
vintern fick inhysa sig bland ruinerna, så godt sig göra lät, och
sedan uppstod ett hinder genom bestämmelsen, att endast stenhus
finge i nya staden uppbyggas, hvilket den genom branden utarmade
befolkningen förklarade sig omöjligen kunna åstadkomma.
Efter långa underhandlingar nödgades regeringen i slutet af år
1652 upphäfva förbudet mot uppförande af trähus, men under tiden
hade man börjat. åter uppföra bus i gahla staden, och det var först
efter utfärdande af befallning om gamla stadens fullständiga rifning
under loppet af år 1656, som flyttningen på allvar företogs och var
vid 1657 ärs-slut i det närmaste fullbordad. Nästan alla då
uppförda hus vore af trä, och man må icke vänta att några af dem
nu skola kvarstå efter de omfattande eldsvådor, som 1679 och 1765
öfvergingo södra och västra kvarteren samt 1800 ödelade östra och
norra kvarteren, ehuru det icke är alldeles omöjligt att något af
dessa äldsta trähus ännu kan vara i behåll. De här nedan
meddelade uppgifter, hufvudsakligen hämtade ur rådstufvurättens
protokoller, afse därföre egentligen blott de äldre stenhus, som i mera
eller mindre oförändradt skick ännu kvarstå, och betecknar
numreringen icke husens adressnummer, utan själfva tomternas nummer
enligt den 1766 införda, ännu gällande ordning.
Här torde böra nämnas några ord om den för Kvarnholmens
bebyggande fastställda plan, som i allo tagit hänsyn till den
blifvande stadens egenskap af fästning: af utrymmesskäl blefvo
tomterna i förhållande till djupleken mycket smala, så att husens gaflar
i allmänhet måste läggas åt gatan; för eldfaras skull borde husen
förses med tegeltak och, så vidt sig göra lät, med hvälfda källare;
plats för trädgårdar fanns där icke, men blef det mycket vanligt,
att borgarena hade sådana antingen i gamla staden eller på Malmen ;
staden delades i fyra kvarter, skiljda från hvarandra genom
Storgatan och Västra Sjögatan, och hvarje kvarter indelades i”Rundlar”
eller hvad vi nu kalla byggnadskvarter; den del af staden, som låg
öster om Proviantgatan, kallades ”Udden”, hvaremot den västra och
vattensjuka stadsdelen nedanför Norra Långgatan kallades ”Sidden”.
Den egentliga byggnadsverksamheten å Kvarnholmen började
med Rådhuset, som lades å de nuvarande rådstugutomterna ns
106 och 107, men icke vid torget, utan i motsatta ändan vid Södra
Långgatan i hörnet mot Östra Sjögatan. Anledningen härtill var
appenbarligen den, att staden då icke mäktade åstadkomma en
råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
