Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommit i själva Emåns jämna vattenflöde och förutsättningar ha
därmed funnits för anläggande av industrier t. ex. vid Järnforsen och
Ryningsnäs. Den största sammanhängande och mest utnyttjade fors-
sträckan i Emåns mellersta och nedre lopp ligger emellertid strax
ovanför mynningen, med början vid Fliseryd. I denna del av loppet
har också vattenkraften tidigt utbyggts i mycket hög grad. Här har
legat ett verkligt bruksdistrikt. Sålunda har Emån lämnat drivkraft
åt ett krutbruk med flera kvarnar vid Läggevi, stångjärnshammare
vid Bankeberg och Carlshammar samt pappersbruk vid Finsjö,
Skrufshult och Emsfors. Ej långt därifrån låg Skorpetorps pappers-
bruk, som erhöll sin drivkraft från ett litet biflöde till Emån.
En bland länets mera vattenrika åar är Botorpsströmmen som
bildas av två sammanflytande åar, Ankarsrums- och Falsterboån.
Dessa förena sig i sjön Flugen. Mellan denna och Långsjön ligga de
s. k,. Ankarsrumsfallen och det 19 m. höga Svarteströmsfallet. Då den
sammanlagda fallhöjden här uppgår till 30 m. har vattenkraften i
rikt mått kunnat utnyttjas till Ankarsrums bruk. Den andra grenen,
Falsterboån, kommer från sjön Yxern, som på grund av sin stora yta
tjänstgör som en god vattenståndsregulator. Falsterboån har också
fått sitt namn efter det bruk, som anlades vid densamma. Botorps-
strömmens vattensystem har utnyttjats till hammare vid Toverum
samt pappersbruk vid Totebo och Helgerum och det kan i detta sam-
manhang framhållas att detta vattendrag i sitt mellersta och nedre
lopp är betydligt rikare på vattenståndsreglerande sjöbassänger än
Emån, vilket medför att hög- och lågvattenstånden ej göra sig fullt
så märkbara. Detta har givetvis varit till fördel för de tidiga in-
dustrierna. ’
Det som först gav upphov till mera betydande industrier i Kalmar
län var utnyttjandet av järnförekomsterna. Långt innan ännu Bergs-
lagen hade blivit Sveriges järnbärarland utfördes malm från Små-
land under namn av Kalmar- eller Blekingejärn, eftersom exporten
utgick därifrån. Det var malmen i landskapets sjöar och myrar, som
kom till användning och detta redan i förhistorisk tid. Kalmar var
länge landets främsta exporthamn för järn. Först sedan man bör-
jat bryta järnmalm ur bergen vid övergången till nyare tid, tog Bergs-
lagen från Småland värdigheten att vara rikets främsta järnbygd.
Fortfarande vittna de talrika slagghögarna, ”sinnerskutorna”, om
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
