Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid fanns också redan tidigt en betydande träförädling,
som drevs oberoende av bruken — de små sågkvarnarna i bygdernas
vattendrag, ofta knutna till herrgårdarna. De betraktades emellertid
inte som industrier och stå ej upptagna bland dem. Herremännen och
bönderna fingo också på annat sätt avsättning för sitt timmer, då
man under Gustav Vasas tid i större skala började utnyttja länets
skogar — särskilt eken — för skeppsbygge. Konung Gustav lät
anlägga skeppsvarv i Västervik och betydande avverkningar påbör-
jades i Tjustbygderna. Flera kronosågar drivna med vattenkraft an-
lades där och även frälsemän och bönder byggde sågkvarnar i allt
större utsträckning. År 1559 funnos 39 sådana i Tjust.1) Under denna
tid exporterades också mycket trävaror över Västervik främst i form
av sågade bräder av gran och tall samt läkt. Men även utförseln av
tjära blev betydande. Denna ökades starkt under 1500-talets senare
hälft och tidvis överflyglade den trävaruexporten. Tillsammans ut-
gjorde då dessa produkter halva exporten från Västervik.
Västervik och Kalmar voro verkliga ”trästäder” och tillhörde ri-
kets allra största exportstäder för dessa varor. Småland var också i
början det främsta virkesproducerande och -exporterande landskapet
i Sverige, liksom det en gång varit det främsta järnproducerande, och
exporten därifrån gick huvudsakligen över Kalmar och Västervik,
senare också över Oskarshamn (Döderhultsvik) och de otaliga kö-
pingarna och lastageplatserna längs kusten. Av samma anledning
som ledningen av järnhanteringen överflyttades till Bergslagen så
kom också ledningen inom trävaruindustrien att överföras till Norr-
land. Resurserna voro där mycket större.
I Kalmar län finnas inte så goda flottningsleder, inte så stora skogs-
vidder, även om skogens kvalitet är god, inte så riklig tillgång till
vattenkraft, och inte heller så stora flodsystem som i Norrland. Det
klagas t. ex. i landshövdingeberättelserna över att sågverken ha för
små vattentillgångar. Därför har här ej uppstått sågverk av samma
storleksordning som de norrländska. Tidvis betingade också de såga-
1) I Tunalän funnos på 1770-talet 47 grova enbladssågar, i Sevede 31 st. och
i Aspeland 27 st. På 1830-talet funnos i länet c:a 380 tullsågkvarnar och dess-
utom ett stort antal husbehovssågkvarnar. (Enligt Crelius och landshöv-
dingeberättelserna.)
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
