Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk bedrivits länge, men verkliga industrier blevo de först under
1806-talets sista decennier. Denna rörelse tog emellertid inte fart
förrän långt fram på 1900-talet. År 1900 redovisas sålunda endast
21 sådana industriella företag i hela länet med tillsammans 918 an-
ställda. Av dessa lågo 17 på landsbygden och särskilt voro de kon-
centrerade till det skogrika Aspelands härad. Denna industrigren har
emellertid i modern tid i mycket hög grad satt sin prägel på små-
ländskt näringsliv, och bland orter, som till stor del leva på dylik
fabrikation, kunna nämnas Järnforsen, Mörlunda (stolar), Virserum,
Hultsfred och Nybro. Förut har omnämnts Överums export av dör-
rar, och härtill kan också fogas, att Fogelfors bruk också har en be-
tydande produktion av samma art, liksom av den numera så betydel-
sefulla produkten färdiga trähus. I allmänhet ha emellertid dessa in-
dustrier ej sådan omfattning, utan rörelsen är av betydligt blygsam-
mare slag. Många småindustrier med endast ett fåtal anställda i varje
företag karakterisera denna bransch.
Sedan gammalt har också skogen utnyttjats till garverihanteringen.
Denna näringsgren höll sig mycket länge kvar på hantverkets sta-
dium, och någon industri kan det inte vara tal om förrän mot 1800-
talets slut. Till den gamla hantverksmässigt bedrivna garverirörelsen
användes bark — särskilt ekbark — som råvara och därför är det
naturligt att denna kom att få en stor omfattning i det ekrika Kail-
marlänet. Vanliga voro förr de s. k. löngodsgarverierna till vilka lant-
brukarna fingo lämna en del av sina hudar som betalning för utfört
arbete.1)
Skogsindustrierna äro numera nära anknutna till pappersindu-
strien, efter massafabrikationens genombrott på 1900-talet. Så var
emellertid inte förhållandet under äldre tider. Råvaran utgjordes
nämligen då av linnelump. I denna form går pappersindustrien i Sve-
rige tillbaka till 1500-talet. Särskilt var 1700-talets senare hälft och
1800-talets början en blomstringstid för denna verksamhet. Vid 1800-
talets mitt funnos sålunda 23 pappersbruk i Kalmar län. De flesta
1) Bertel, Gösta, En småländsk-öländsk garvarsläkt och dess garverier. Kal-
mar Läns Fornminnesförening. Medd. XXVII. Kalmar 1939.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
