Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm) och den av blåaktig kvarts karakteriserade Våneviksgraniten.
Särskilt gynnsamt har Kalmar län varit för denna tidvis blomstrande
granitindustri genom den goda tillgången på relativt djupa lastage-
hamnar, lämplig förklyftning i bergen och rikedom på stora sprick-
fria områden, varigenom stora block till monument o. d. kunnat ut-
tagas. Detta senare gäller särskilt om Virbograniten. Emellertid ha
också mera sönderspruckna berg utnyttjats till gatstensproduktion
o. d. I Västervikstrakten brytes diorit, s. k. svart granit. Denna in-
dustri började på 1880-talet och är inriktad på produktion av grav-
vårdar. Huvudsakligen förser den hemmamarknaden med detta ma-
terial, men även någon export förekommer. Omsättningen är mycket
stor och ett av Västerviks stenhuggerier har utvecklats till att bli
Skandinaviens största i sitt slag.
Medan, som ovan nämnts, granitindustrien hastigt utvecklats i
norra, och mellersta delarna av länet — Kalmar län framstår i detta
avseende som det tredje i landet — har i stället brytningen av kalk-
sten, alunskiffer och sandsten blivit en för Kalmarslätten och Öland
karakteristisk industri. Denna har också betydligt äldre tradition att
bygga på. Under 1700-talet var sålunda Kalmar den förnämsta sten-
exportstaden i riket — Västervik var den tredje i ordningen -— och
detta berodde på den stora utförseln av ”Ölandssten” d. v. s. kalk-
sten, som f. ö. utskeppades också över Västervik.
Kalksten har mycket länge utnyttjats som byggnadsmaterial på
Öland, och säkerligen började denna bergart tidigt exporteras från
ön. Som egentlig stenindustri började dock kalkstensbrytningen fram-
träda först på 1880-talet. Denna har koncentrerats till Persnäs
socken.
Betydligt äldre är emellertid industrin vid Degerhamn, även om
den nu inte är av samma beskaffenhet, som då den startade 1723.
Detta år började nämligen alunbränning vid denna plats. Alun, som
brändes ur skiffern, användes till medicinska ändamål, som betsme-
del o. d. och exporten av denna vara från Sverige under 1700-talet
var betydande. På grund av skogsbristen överflyttades emellertid se-
dan detta företag till fastlandet och så uppstod Lovers berömda alun-
bruk i Hagby socken. Råvaran hämtades dock fortfarande från De-
gerhamn. Alun från Lovers var ansedd som den bästa i landet. Vid
övergången till 1800-talet blev dock skogsbristen i trakten så stor
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
