Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande i den form av nytt liv, som en ny bebyggelseplan utgör. Fäst-
ningsverket härrör från 1600-talets början och ombyggdes av Örne-
hufvud på 1640-talet till en femsidig stjärnformig skans med bastio-
ner i hörnen. Den var omgiven av vallgrav. Samhällets första bebyg-
gande skedde inom denna skans, då Färjestadens herrgård vid 1800-
talets början här uppfördes och på detta område finnas ännu rätt be-
tydande partier kvar av vallarna, liksom delvis också av vallgraven.
Dessa vackra gröna partier spela en stor roll för hela samhällets ut-
seende och det låg nära till hands, att man skulle låta skansanlägg-
ningen dominera inom byggnadsplanens centrala område. Vallarna
ha sålunda undantagits från bebyggelse, och platsen inom vallen har
underkastats inskränkande bestämmelser ifråga om byggande. Vägar
ha dragits kring skansen så att dennas ursprungliga kontur lyser
fram i planen, och även den angränsande bebyggelsen har inriktats
så, att den skall markera fästningsverket. Planen ger ett exempel på
huru ett fornminne kan inpassas i en levande planläggning för att ge
samhället värdighet och karaktär. Färjestaden har som samhälle järn-
vägen och ångbåtstrafiken att tacka för sin tillkomst, det är alltså
ett nytt samhälle, men tack vare skansen och den gamla herrgården
får det ett starkt samband med äldre tider, och verkar härigenom
långt ifrån fattigt och traditionslöst.
Vägarna fylla inte längre endast ett lokalt behov. De ha visserligen
för länge sedan haft en stor tid, då de nyttjades av långresenärer pr
diligens. Men så kommo järnvägarna, som togo hela ansvaret för den
långväga trafiken, och nu växte stationssamhällena upp ur järnvägs-
trafikens förutsättningar. Nu har bilismen åter gjort landsvägen ak-
tuell, men nu är det fråga om en landsvägstrafik, som inte passar in i
de smala vägarnas och i Storgatornas proportioner.
Vad de gamla vägsamhällena beträffar blir lösningen ofta den, att
man går i bebyggelsens rygg, bakom samhället. En modern bebyg-
gelse växer då automatiskt upp längs den nya sträckan. Det kan här-
vidlag, anser mången, bli fara att den äldre bebyggelsen, som nu inte
längre ligger centralt, förlorar i ekonomiskt värde, och därmed får
sämre underhåll, blir utkant, en bebyggelse satt på undantag. Och
därmed skulle trakten förlora en del av sin tradition. Denna fara är
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
