Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seringar ha nåtts härigenom. Men det finnes även ”halvoffentliga”
byggnader, såsom föreningshus, bygdegårdar, frikyrkokapell etc.
Dessa äro ofta nog av sådan storlek, att de dominera en hel bygd eller
landsvägsbild. Det blir därför av största vikt, att deras utformning
blir i bästa mening dominerande och vacker, och sådana byggherrar
böra icke försumma att söka arkitekthjälp — det lönar sig i längden.
Dessa samlingslokaler äga ofta nog också ett djupare inflytande på
traktens byggnadskonst i övrigt: den privata byggherren eller bygg-
mästaren tar byggnaden som norm för privata byggen. Tänk t. ex.
på förra seklets järnvägsstationer, hur deras stil kom att prägla hela
samhällen och också sträckte sig ut till den omgivande landsbygden
— man såg i stationsstilen någonting nytt och fint. Även ur denna
synpunkt vilar alltså ett stort ansvar på de föreningar eller menig-
heter, som uppföra samlingslokaler. Man bör alltid ledas av grund-
satsen att det nya huset skall bli en prydnad för bygden. Och samma
goda sats bör bli ledande för allt det nya som i vår rastlösa tid ska-
pas i våra gamla, förnäma kulturbygder — med modern teknik till
hjälp skola vi skapa nytt med bibehållen tradition och värdighet.
(2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
