Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunnen, som tillkom 1579—581; den är huggen av den skotske sten-
mästaren Roland Mackle, men säkerligen ritad av arkitekten Domi-
nicus Pahr.
Södra vallen, till vilken man kommer genom en uppgång från yttre
borggården, ger en utmärkt överblick, dels över slottets läge, dels
över slottsanläggningen själv. Man ser mot söder den flacka stran-
den och Stensö udde, den historiska plats, där Gustaf Vasa landsteg
den 31 maj 1520 (monument på udden; intressant utflyktsmål). Man
ser sundet, i öster begränsat av den öländska kuststräckan. Mitt för
slottet i sundet Grimskär skans, anlagd 1623 på platsen för en mindre,
äldre befästning.
Mot landssidan i väster sträcker sig vallgraven, som länge varit
igengrundad och igenfylld, men som 1932—33 åter utgrävdes. Vind-
bryggan återuppfördes samtidigt efter bevarade äldre ritningar. Val-
larna och deras runda hörntorn, ”postejerna”, tillkommo under lop-
pet av 1500-talet, huvudsakligen under Gustav Vasa och Johan III.
Arbetet påbörjades 1545 och kom 1553 under ledning av den tyske
byggmästaren Jacob Richter. Under Johan III drevs befästningsar-
betet med största kraft, särskilt sedan arkitekten Dominicus Pahr
1575 övertagit ledningen. Det sista vallpartiet, det östra, byggdes
under Karl IX:s tid. På vallarna äro placerade några länsmuseet till-
höriga kanoner, härrörande dels från de under danska kriget 1676—
79 i sundet sänkta fartygen Nyckeln och Enigheden, dels från den
forna Knorröskansen vid Kalmar (nuvarande varvsholmen). De se-
nare äro gjutna vid Överums styckebruk i Kalmar län.
Innanför vallarna sträcker sig den smala inre borggården, varav
det sydligaste partiet, närmast betraktaren, kallas Smedjegården.
Därinnanför reser sig själva slottsbyggnaden, i vilkas yttre fasader
den medeltida ringmuren ingår. Tornen äro likaså från medeltiden;
på 1500-talet täcktes de med tornhuvar i renässans, ombyggda 1886
av arkitekten Helgo Zettervall med något rikare formgivning än den
ursprungliga. T. v. ser man slottets höga och starka, gamla kärntorn,
genom vilket ursprungligen infarten ledde in. Hela samspelet av val-
lar, murar och torn mot sundets och vallgravens vatten ger en utom-
ordentligt stark bild av svensk medeltid och vasatid i all dess kärva
monumentalitet, och man förstår att Kalmar slott i gamla tider för-
tjänade sitt hedersnamn ”Sveriges Nyckel”.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
