Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbränd och måste ombyggas. Hammarsmedja och kolhus voro fall-
färdiga, liksom brukssågen.
Vad än må sägas om den äventyrlige Pechlin, en driftig företagare
var han, och snart voro de värsta bristfälligheterna avhjälpta. Skick-
liga smeder införskrevos från de De Geerska bruken i Uppland och
vallonsmide infördes. Invandringen spåras vid bruket ända in på 1800-
talet, då man ännu i räkenskaper och kyrkböcker möter namn ur de
gamla vallonsläkterna, såsom Marceau, Herau, Mareng, Lemon, Bon-
nevier, Stockhaus, Pierrot m. fl.
Vid en värderingsförrättning, som hålles år 1773, då brukspatro-
nen önskar upptaga ett större lån i Rikets Ständers bank, är ny hytta
uppförd och brukets anläggningar i gott stånd.
Från denna tid återfinnes bruket i handlingar och räkenskaper un-
der namnet Storebro.
Vid 1780-talets mitt framträder hos Pechlin en önskan att försälja
Storebro. Kanske berodde detta på försämrade konjunkturer, kanske
förestavades den av åldersskäl.
Som spekulanter anmälde sig snart en förmögen rådmansänka i
Västervik, Anna Hultman, och dennas son Lars Hultman, vilka den
8 november 1786 underteckna ett köpebrev, varigenom Storebro med
11 underliggande gårdar övergår till ny ägare för en summa av
17,600 riksdaler specie. De nya ägarna tillhörde en släkt, som på
mångfaldigt sätt utmärkte sig inom länets näringsliv.
Bruksrörelsen bedrevs vid denna tidpunkt med en stångjärnsham-
mare och en härd, tullmjölkvarn med tre par stenar, sågkvarn och
vadmalsstamp. Stångjärnstillverkningen ett tiotal år senare uppgår
till 300 skeppund och hade ändock något ryckts upp av Hultmans.
Brukspatron Lars Hultman avled 1798. Han efterlämnade en dotter
Sara Helena, född 1784, vilken år 1808 gifte sig med assessorn Claes
Fries från Stockholm. Fries hade inflyttat till Storebro 1807, och
övertog rörelsen efter Anna Hultman.
Claes Fries var en duglig man, som satte djupa spår i Storebro
bruks utveckling. Redan under 1790-talet fanns på bruket ett litet
gjuteri, vid vilket tillverkades spiselhällar, klocklod, trefötter, köks-
kärl och annat smågods. År 1829 har Claes Fries fått denna fabrika-
tion legaliserad genom privilegier och utökad med manufaktursmedja.
Dessutom ökades stångjärnstillverkningen till 700 skeppund, vartill
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
